Turismnäringen är en av de snabbast växande näringarna världen över och ekonomiskt sett även en av de mest betydelsefulla. Vi reser mycket vilket ur miljösynpunkt inte är hållbart utan medför en negativ miljöpåverkan och gör åverkan på jordens resurser. Arbeten pågår för att finna lösningar på problemet och kunna miljöanpassa turismen. I vilken utsträckning turisten är medveten om miljöproblemen och gör ett medvetet miljöval vid val av resor är dock relativt okänt. Syftet med undersökningen är att studera fritidsresandets mönster och motiv inom Sverige för att om möjligt kunna urskilja några nya uppgående trender. Utifrån det görs ett försök att se om något tyder på att resenären blivit miljömedveten i sitt val av fritidsresa. Vidare granskas turistens fritidsresa ur ett hållbarhetsperspektiv. De frågeställningar arbetet utgår ifrån är: 1. Vilka motiv har vi för fritidsresande och går det att se några nya trender i vårt fritidsresande idag? 2. Går det att se en ökad miljömedvetenhet vid val av fritidsresande? Arbetet behandlar bara de resorna som genomförs under människornas fria tid vilket exkluderar arbetsresor. Undersökningarna är dels koncentrerade på ungdomars och studenters fritidsresande och syn på miljöfrågor dels på naturturismföretagares uppfattning av deras gäster, naturturisterna. Aktiviteter och natur- och kulturupplevelser efterfrågas idag i allt högre grad. Många européer bestämmer sig för att välja Sverige som resmål mycket tack vare att miljön uppfattas som frisk och förhållandevis oförstörd. Enligt Naturvårdsverket förväntas naturturismen öka i Sverige och en av de viktigaste utländska marknaderna är Tyskland. Tyskarna lockas dels av landets goda image på miljöområdet och dels av utbudet på äventyr och vildmark. De tyskar som angett naturen som motivation till sin Sverige vistelse kallas av Frey för ”Gröna turister”. De är engagerade i miljöfrågor och under semestern vill de aktivera sig och uppleva naturen. Miljön på resmålet är en avgörande faktor för val av resmål. Trots tyskarnas känsla för miljön uppger Frey att de inte är beredda att göra något större avkall på bekvämligheten för att skydda miljön. En större villighet att sortera sopor under sin semester kan dock urskiljas hos tyskarna jämfört med övriga gäster. Det har tydligt framgått att intresset är stort för att resa till utlandet och till platser personen aldrig tidigare besökt. I Ungdomsbarometerns undersökning framkom att dagens 16-25 åringar har ett stort intresse för resor till utlandet och till aldrig tidigare besökta platser. Avlägsna exotiska resmål lockar men det största resandet under fritiden sker inrikes. Intresset för miljöfrågor är inte överväldigande och vid val av transportsätt rangordnades miljövänligheten sist av de olika alternativen. Det största motivet för svenskarna att resa är att besöka sina släktingar eller vänner. Bilen dominerar som transportmedel. I den gjorda enkätundersökningen framgår att det som styr val av transportsätt är främst priset följt av snabbhet och komfort. Boendet studenterna föredrar sker till stor del någon annanstans än nämnda alternativen hotell, stuga/vandrarhem, camping eller eget hus. Därefter är stuga det populäraste alternativet. Den övergripande uppfattningen i enkätundersökningarna är att det är viktigt att turismnäringen miljöanpassas. Trots det är det få som verkligen ställer krav på turismföretagare de kommer i kontakt med under sin resa. Inte heller väljs ekoturistiska resor i någon hög utsträckning. En av anledningen sägs vara den betydligt högre prissättningen av denna form av resor. Överlag var ovetskapen om vad begreppet innebar stor, vissa hade aldrig kommit i kontakt med konceptet ekoturism. Utbudet ansågs för magert för många som föredrog andra resealternativ. Skulle utbudet motsvara deras syften var en del villiga att välja det mest miljövänliga alternativet om förutsättningarna i övrigt var likvärdiga. Miljömedvetenheten är överlag hög bland Sveriges invånare och ett ansvar för miljön tas i det vardagliga livet i stor omfattning. Under fritidsresan är ansvarstagandet betydligt lägre av olika anledningar. Enkla handlingar som att sortera sopor eller undvika att kasta skräp i naturen ställde i princip alla upp på medan det var färre som var beredda att byta bilen mot alternativa transportmedel. Praktiskt taget alla medger att de har ett annorlunda miljöbeteende när de är på semester än i deras vardag. Alla tar mindre hänsyn till miljön, frivilligt eller ofrivilligt. En tillrättalagd omgivningsstruktur skulle underlätta och leda till att en del tog sitt ansvar även under resan. Svårigheter existerar på semesterorter att bete sig som hemma men alla är inte villiga att lägga tid och ansträngning på goda miljöhandlingar. Många tar i och med semestern även ledigt från miljöhänsynen. Några föreslagna riktlinjer för vem den miljömedvetna turisten är finns ännu bara för ekoturisten. Förhållningsreglerna reglerar hur personen bör bete sig på platsen men berör inte valet av transport till resmålet. Transporterna är det största bidraget till miljöförstöringen. För att kunna kalla sig en miljömedveten turist bör individen inför sin resa välja det mest miljövänliga transportsättet. Alternativet är att resa kortare distanser eller om det krävs långa förflyttningar är det önskvärt att turisten ökar sin vistelselängd för att minska resefrekvensen. De ska även ta hänsyn till lokalsamhällets invånare och anpassa sig till de lokala sederna och gynna den lokala ekonomin. Turisten ska värna om miljön och i största möjliga mån undvika handlingar som medför negativ påverkan på densamma. De ska om utbudet finns välja ett miljöanpassat resmål och ha ett engagemang för miljön. Enligt Svalastogs typologier är antituristen, emigrantturisten och nyttoturisten de som medför minst negativ miljöpåverkan och är ur hållbarhetssynpunkt den skonsammaste turisten.