Syftet med denna uppsats är att se på domen – därifrån igenkommande till att döma levande och döda - i den apostoliska trosbekännelsen utifrån K.E Lögstrups bok Det etiska kravet. Själva ordet dom som sådant för tanken till att brott och straff följer som en självklarhet och nödvändighet. Det är inte den dom vi möter här. För den dom som den apostoliska trosbekännelsen talar om är den som är ständigt närvarande i det mänskliga livet, i de relationer som vi dagligen ställs inför och i vilka vi har makt att skapa eller tillintetgöra den människa vars liv vi har i vår hand. Det intressanta är således att med hjälp av Lögstrups Det etiska kravet visa på vad den apostoliska trosbekännelsen säger till oss om detta nu. Den är i sig livstydande och visar på att domen med nödvändighet befriar annars skulle det mänskliga livet tillintetgöras. Nyckelord: skapelse, tillintetgörelse, tillit, misstro, möte, krav, gåva, dom, förlåtelse