Det finns en mängd situationer då en företagsvärdering måste göras, t ex vid en försäljning eller köp av ett företag, börsintroduktion, kreditgivning osv. Det finns för detta ändamål en mängd olika teoretiska metoder att tillgå där de vanligaste är substansvärdering, avkastningsvärdering och cash-flow-värdering (DCF-metoder). Under 90-talet utvecklades ett flertal DCF-metoder b la Shareholder Value Analysis (SVA), Economic Value Added (EVA) och Cash Value Added (CVA). Vi kommer i detta arbete endast att beröra SVA-metoden. Detta p g a att den är utvecklad för traditionella börsbolag och passar därmed väl in på det svenska kullagerföretaget SKF som vi kommer att värdera. Syftet med detta arbete är inte att bestämma ett exakt värde på SKF, utan att beräkna ett värdespann inom vilket SKF:s värde bör ligga. För att lyckas med att bestämma detta värdespann kommer vi i teorikapitlet att beskriva hur man praktiskt använder SVA-metoden. Vi kommer även i fyra steg visa hur ett företags värde beräknas enligt denna metod. Avslutningsvis kommer vi för läsaren att beskriva hur en extern och intern analys går till, då dessa två analyser är av yttersta vikt för att kunna bestämma ett värde på ett företag. I analyskapitlet går vi igenom den data, som i stort sett endast består av sekundärdata som vi samlat in. Vi analyserar sedan denna data och presenterar de val och slutsatser som vi dragit av det insamlade materialet. Resultatet mynnar ut i ett värdespann på 148 kr – 201 kr per aktie för SKF. Detta är något högre än det värde på 130 kr som Stockholmsbörsen värderar SKF till. Det skall dock tilläggas att 2000 års årsredovisning som bl.a. vi byggt våran värdering på inte blev officiell förrän i slutet av april 2001 och då stod aktien i 161 kr. Vad kan vi då dra för slutsatser utifrån denna undersökning ? Ett är att då ett företag enligt SVA-metoden skall värderas som om det levde för evigt måste information om företagets bedömda framtida utveckling samlas in. Detta är väldigt svårt om ingen information från företagets framtida strategier, investeringspolicy etc. kan erhållas. Ett annat är att om en känslighetsanalys görs på de inputvariabler som sätts in i modellen kommer stora variationer på företagets värde att erhållas. Det är därför av yttersta vikt att de variabler som sätts in i modellen är välgenomtänkta och motiverade då ett felaktigt värde annars fås.