Inom dagens redovisning har det blivit allt svårare att veta vilka de verkliga tillgångarna och skulderna i företagen är och värdera dessa. Vi tänker då främst på tillgångarna i de så kallade kunskapsföretagen, d v s datakonsult-, IT- och tjänsteföretagen. Där en bland de största tillgångarna är de anställdas kunskap. Ska kunskapen implementeras i årsbokslutets balans- och resultaträkning? Ska den redovisas parallellt med det befintliga årsbokslutet eller inte redovisas alls? Som en konsekvens av detta har frågan uppkommit hur kunskapskapitalet som tillgång skall värderas och mätas. Syftet med vår uppsats är att implementera kunskapskapitalet i en balans- och resultaträkning och se hur detta påverkar årsbokslutet. Som grund till detta använder vi oss av existerande teorier för kunskapens implementerande. Vi valde att utgå från Gröjers teori, Redovisa anställda på balansräkningen. Författaren delar här upp de olika personalkostnaderna. I och med detta aktiveras vissa på balansräkningen och andra kostnadsförs direkt på resultaträkningen. Exempel på kostnader som aktiveras för att periodiseras på balansräkningen är, rekryteringskostnader, utbildningskostnader, arbetsfordran och löneskuld. Med hjälp av ovan förklarade teori kommer vi sedan att omarbeta ett årsbokslut så att kunskapskapitalet implementeras. Företaget vars årsbokslut vi omarbetat är ICON Medialab International AB. Avslutningsvis för vi en diskussion om vilken påverkan implementeringen av kunskapskapitalet haft. I diskussionen framkommer att vi ökar företagets substansvärde med 45% men minskar övervärdet gentemot börskursen med endast 9%. Vår slutsats blir således att med de teorier och uppskattningar vi arbetat utifrån fyller det ingen större funktion att implementera kunskapskapitalet i årsbokslutet.