Tidigare forskning visar att det finns ett förväntningsgap inom revision. Den första som beskrev och definierade problemet var Liggio 1974. Syftet med den här uppsatsen är därför inte att undersöka huruvida ett förväntningsgap föreligger eller ej. Istället har vi valt att titta på andra aspekter med anknytning till förväntningsgapet. Vi har undersökt kundens förväntningar på revisorns arbete samt om det finns ett samband mellan företagsstorlek och förväntningsgapet. Revisionsstandardens eventuella påverkan på förväntningsgapet är också något vi ska titta på i den här undersökningen. För att få svar på detta har vi arbetat med både kvalitativ och kvantitativ metod. Vi har intervjuat revisorer och skickat ut enkäter till ett antal aktiebolag i Värmland. För att både vi och läsaren ska få en förståelse för problemområdet har vi i uppsatsen presenterat den teori och det regelverk inom området, som är relevant för vår frågeställning. Utifrån dessa teorier har vi sedan analyserat det insamlade material vi har fått oss till del under arbetets gång. Det resultat vi kom fram till är att förväntningsgapet skiljer sig åt i olika företagsstorlekar. Skillnaderna är särskilt tydliga inom vissa områden, som ansvarsfördelningen mellan revisorn och företagsledningen. Även kunskapen om att revisorn utgår från väsentlighet och risk skiljer sig åt inom de olika företagsstorlekarna. En iakttagelse vi gjort är att revisorerna verkar vara medvetna om ungefär inom vilka områden gapet finns. Vi kan också konstatera att företagen i allmänhet är nöjda med det arbete revisorn utför, trots att revisorn inte alltid gör det de tror att denne gör. De intervjuade revisorerna tror att den nya revisionsstandarden kan bidra till att minska gapet. I undersökningen har vi förstått att grundorsaken till det förväntningsgap som uppstår inom revisionen är bristande information till kunderna.