Denna uppsats behandlar anledningar till lärares avhopp från yrket. På senare år har det allt flitigare debatterats i media om lärares ansträngda arbetssituation i skolorna. Debatten har ofta handlat om läraryrkets allt sämre status och låga löner, om besparningar och neddragningar som givit större klasser och försämrad kvalitet på undervisningen, om svårigheten i vissa kommuner, och framför allt då i glesbygdskommuner, att få tag på behöriga lärare. I denna kvalitativa studie har jag intervjuat sex avhoppade lärare för att söka utröna den egentliga orsaken till varför de slutat som lärare. De sex före detta lärarna pekar i intervjuerna på uppenbara brister i skolmiljön såsom tung arbetsbelastning i form av utökat mentorskap och föräldrakontakter, bristande stöd från skolledning, framför allt då till de nyutexaminerade lärarna som i många fall inte erhåller varken ett introduktionsprogram och inte heller tilldelas en mentor att kunna vända sig till vid behov. Istället får de själva ofta bli mentorer för en halvklass, vilket kan uppfattas som en hård belastning på dem eftersom de då i de flesta fall kommer direkt från en skyddad tillvaro som student och formligen kastas in i en stressig arbetsmiljö som det innebär att undervisa 25-30 elever per klass. Denna belastning blir för en del nya lärare för stor och när de sedan inte får tillräckligt med stöd från ledningen orkar vissa inte kämpa i motvind hur länge som helst utan hoppar av yrket trots att de är behöriga och i många fall dras med studielån. Anledningarna till att mina respondenter hoppade av delade jag in i fem kategorier, förväntningar på yrket som en överkategori, och som underkategorier de fyra övriga som är det upplevda arbetsbelastningen/arbetstempot, ansvarsrollen om dels skolledningens och dels sitt eget ansvar, det sociala stödet från kollegor och ledning och till sist yrkets status och lön. Den största konkreta anledningen till avhoppen visade sig vara den tunga arbetsbelastning som bland annat mentorskapet, allt större klasser och föräldrakontakterna innebär. Dessutom visade det sig att även lönen var en bidragande orsak till avhopp, det ansågs helt enkelt inte att lönen stod i relation till den arbetsinsats som nedlades. Skall man locka de unga att söka till läraryrket i framtiden så är det tydligt att dessa problem måste övervinnas. Uppsatsen avslutas med en diskussion och reflektion över resultatet där olika förslag till lösning av de problemen som identifierades tas upp. Skolan måste få mera resurser för att anställa flera lärare och att det därigenom blir färre elever per klass, men även att det ges resurser till att anställa stödpersonal i form av kuratorer och psykologer som kan avlasta lärarna med detta merjobb som de har idag, men som de inte är förberedda på som nyutexaminerade lärare och inte heller utbildade för. Dessutom måste Lärarförbundets 5-punktsprogram tas på allvar och införas på samtliga skolor i hela Sverige. Först sedan dessa förändringar är genomförda har man åter höjt statusen och förutsättningarna i yrket så att ungdomarna, utan att riskera att bli utbrända i förtid och behöva leva på en undermålig lön, kan söka sig till läraryrket.