Hur utvecklas Värmland och mera specifikt länet som ”politiskt landskap”? För fjärde gången har en stor medborgarenkät till värmlänningar genomförts i ett samarbete mellan SOM-institutet vid Göteborgs universitet och Karlstads universitet. Enkäterna har genomförts med fyra års intervaller i direkt anslutning till valen: 2010, 2014, 2018 och 2022.

Mycket har hänt under dessa tolv år som på olika sätt påverkat Värmland och dess invånare. Den första studien genomfördes i efterspelet av den dramatiska finans- och eurokrisen. Den andra studien inföll i början av den stora flyktinginvandringen i Syrienkrigets spår, vilken även kom att påverka den tredje studien. Den senaste studien präglas av effekterna av pandemin och av Rysslands fullskaliga krig mot Ukraina. 2022 var också det år då inflationen steg kraftigt och då Riksbanken började höja styrräntan. Vissa kommuner har uppmärksammats då de haft en mycket pressad situation medan ett fåtal andra varit mera lyckosamma. Vad kan detta betyda?

Syftet är således primärt att analysera ”det värmländska politiska landskapet” år 2022 och, i möjligaste mån, hur detta förändrats sedan år 2010. Ambitionen är att sätta in analysen i en större kontext utifrån bland annat offentlig statistik. Vissa jämförelser görs även med nationella studier. Stad/landproblematiken är central: håller de politiska subsystemen på att glida isär? Skiljer sig förutsättningarna att bedriva politiken på i viktiga avseenden? Systematiska jämförelser görs på kommuntyp och på socioekonomiska kategorier som kön, ålder, utbildning och klass men även på nöjdhet med livssituation och med demokratin samt partisympati.

Här tecknas bilder av hur de ekonomiska förutsättningarna förändrats liksom av den demografiska och sociala utvecklingen. Analyser görs av hur värmlänningarna bedömer sin bostadsort, hur man ser på Karlstads roll för länets utveckling och av hur man uppfattar sina livsvillkor. Värmlänningarnas problembild studeras: Vad är det som oroar?

Hur har styrkeförhållandena mellan partier och ledningskoalitioner förändrats? Vad sker med förtroendet för politiker, med klassröstande och splittrad röstning? Hur förändras partiernas bas med avseende på socioekonomi, ideologisk orientering och livsvillkor? Vad skiljer ”de missnöjda” från ”de nöjda” i kommunvalet? Vilka är de politisk aktiva vid sidan av röstning?

Hur ser värmlänningarna på frågor kopplade till miljö och klimat? Vad kännetecknar kultur- och fritidsvanor i skilda geografiska miljöer? Vilken är synen på vargpolitiken? Synen på den egna hälsan och på den värmländska hälso- och sjukvården är ett annat centralt tema. Vad betyder den egna hälsan för bedömningen av servicen? Vilka drabbades värst av Covid-19 pandemin?