This dissertation examines the assessment of harm in public procurement and how annual reports are utilised as proof in review procedures. Within the framework of a review, the court must determine whether a breach of public procurement legislation has negatively affected a supplier’s opportunity to compete.

The dissertation shows that the financial statements used in procurement procedures are designed for purposes and users other than contracting authorities. Moreover, there are differences in the accounting standards which can entail competitive disadvantages for small and mid-sized companies participating in procurements. In order to adapt public procurement to also these companies, contracting authorities need to be aware of these legal differences and accept alternative means of proof. At the same time, suppliers must be diligent in assessing whether their financial reports need to be supplemented with other evidence.

The dissertation also highlights the significance of the duty to object for the effectiveness of procurement rules, and comparisons are made with the duty to mitigate loss applicable in damages cases. Furthermore, the study addresses how courts assess harm in various situations, which is crucial if a court is to intervene against a contracting authority. Finally, fundamental issues such as effective application, the right to effective remedies, the concept of harm and damages, and the promotion of competition within procurement law are analysed.

I denna avhandling undersöks skadeprövningens roll vid offentlig upphandling och hur årsredovisningar används som utredningsmaterial i överprövningsprocesser. Inom ramen för en överprövning ska förvaltningsdomstolen ta ställning till om en överträdelse av upphandlingsreglerna har påverkat leverantörers möjligheter att konkurrera på ett negativt sätt.

Granskningen visar att de finansiella rapporter som används i upphandlingar ofta är utformade för andra syften och användare än upphandlande myndigheter. Vidare förekommer skillnader i redovisningsstandarderna som företagen tillämpar för att upprätta finansiella rapporter, vilket kan medföra konkurrensnackdelar för små och medelstora företag som deltar i upphandlingar. För att offentlig upphandling i högre grad ska anpassas till dessa företag behöver myndigheter ha insikt om de rättsliga skillnaderna och tillåta att de mindre företagen får lämna alternativa bevis. Samtidigt bör leverantörer själva vara noggranna med att undersöka om de finansiella rapporterna behöver kompletteras med annan bevisning.

I avhandlingen belyses även påtalandeskyldighetens betydelse för upphandlingsreglernas genomslag och jämförelser görs med skadebegränsningsskyldigheten som gäller i de upphandlingsrättsliga skadeståndsmålen. Vidare behandlas hur förvaltningsdomstolarna hanterar skadeprövningen i olika situationer. Avslutningsvis analyseras grundläggande frågor som effektiv tillämpning, rätten till effektiva rättsmedel, skadebegrepp och främjande av konkurrens i upphandlingsrätten.