The aim of this thesis is to gain a deeper understanding of mentoring conversations as sites of professional knowledge-building. Specifically, the study seeks to identify the principles and processes that enable the formation and transformation of subject-specific knowledge of writing in Swedish as a first language (L1) in secondary education.   

The empirical material consists of 15 mentoring conversations from eight mentor–student pairs and interviews with all participants. The analyses draw on Ivanič’s (2004) framework of writing discourses and Legitimation Code Theory (Maton, 2014), which together clarify the relationship between knowledge and language.       

Findings show that the mentoring conversations provide opportunities to develop knowledge about text types, linguistic structures, and teaching approaches such as genre-based, skills-oriented, and process-oriented writing instruction. However, creative, cognitive, social-practice, and sociopolitical dimensions of writing are rarely addressed. The conversations are characterised by everyday representations, strong contextual anchoring, and conceptually simple reasoning. The study suggests that mentoring dialogue as a resource for building knowledge could be enhanced through semantic shifts from specific and concrete to general and abstract. Furthermore, comprehensive knowledge in writing pedagogy is more likely to develop when teaching content and methods are specified and integrated within a broader repertoire of writing discourses, supported by explicit pedagogical reasoning and networks of subject concepts.       

The thesis offers research-based perspectives on mentoring conversations as sites for knowledge-building in Swedish language education, with possible relevance for other school subjects and contexts. It also informs ongoing discussions about the types of knowledge Swedish language teachers need to support students’ writing development.

Avhandlingen belyser, genom analys av handledningssamtal mellan åtta lärarstudenter och deras skolbaserade handledare samt intervjuer med deltagarna, hur kunskap om skrivande och skrivundervisning byggs i dialog under verksamhetsförlagd utbildning. Med utgångspunkt i ramverket för skrivdiskurser och Legitimation Code Theory, visar analyserna att samtalen präglas av textfokuserade diskurser och ett vardagligt språk med stark kontextförankring. Resultaten pekar på att det i samtalen finns möjligheter att utveckla situerad kunskap om genre- och färdighetsorienterad skrivundervisning. I studien synliggörs principer för handledningssamtal med potential för allsidig och kumulativ skrivdidaktisk kunskapsbildning, såsom en breddad repertoar av skrivdiskurser, där ämnesinnehåll och undervisningsmetoder preciseras och där kunskapen uttrycks genom generaliseringar och abstraktioner i form av begreppsligt mer komplexa resonemang. Avhandlingen visar att handledningssamtal kan vara en viktig resurs för ämnesdidaktisk kunskapsbildning, och bidrar med forskningsförankrade perspektiv på potentiellt kunskapsbyggande samtal i svenskämnet och andra skolämnen. Vidare kan avhandlingen ses som ett bidrag i diskussionen om vilka kunskaper svensklärare behöver för att skapa en allsidig och likvärdig skrivundervisning.