Studien utforskar särskilda villkor och former för ledning och ledarskap ur folkhögskolerektorers perspektiv. Den är en delstudie i ett större projekt där även ledare inom kulturskola ingår utifrån samma syfte att utforska ledning och ledarskap.

Teoretiska utgångspunkter för projektet tas i en diskursteoretisk ansats (Potter & Wetherell) i enkätmaterialet och en narrativ ansats (Polkinghorne; Eliott) i intervjumaterialet.

Metoder som används i projektet är webbenkät och gruppintervjuer i zoom. Enkät genomfördes vt 2024 och gruppintervjuer ht 2024.

Enkätfrågorna var utformade både som alternativ och öppna med frågor med rangordning, exempelvis ”folkhögskolans viktigaste uppdrag”, ”vilka eventuella möjligheter och hinder upplever du i jobbet” eller ”vilket stöd har du”.

Frågorna i gruppintervjun fördjupade webbenkätens frågor med fyra fördjupningar för samtal, exempelvis: ”hur ser förutsättningarna ut att leda Folkhögskolan”, ”hur mycket styrning tål Folkhögskolan” och ”vilken är den viktigaste framtidsfrågan”.

Av 156 tillfrågade folkhögskolerektorer svarade 65 vilket gav en svarsfrekvens på 41, 67% (påbörjad analys).

Av 65 tillfrågade deltog 7 folkhögskolerektorer i gruppintervju 1,5h fördelat på två grupper med 4 respektive 3 deltagare (inte analyserade).

På enkätens fråga 5 om vad folkhögskolans viktigaste uppdrag är, visar sig deltagaren som människa ha flest svar (35%) och aspekter i de öppna svarsalternativen tonar fram som ”få växa som människa”, ”kunna påverka sin livssituation och bidra till samhällsutvecklingen”, ”förstå sina egna förmågor och tillgångar”. Att jämföra med utbildning som 28% valde med aspekter som ”en andra chans” och ”ge människor en annan skolform som passar bättre”.

En preliminär slutsats som tonar fram är ett ledarskap som inte i första hand betraktar folkhögskolan som en utbildningsinstitution utan en plats av mer existentiell karaktär – där deltagaren som människa ges möjlighet att utvecklas i ett livsperspektiv. Det förutsätter både frihet och tillit för att kunna leda och skapa förutsättningar för andras behov av växande i ett rum där både kontroll och nedskärningar påverkar folkhögskolans möjligheter och fortlevnad.