Information technology offers individuals new opportunities. One of them is the use of anonymisation tools which make it possible to transmit information without being identified. Another is encryption of information in order to make it inaccessible without a password. These types of tools have among other things been developed for use by dissidents in authoritarian states, but technology knows no boundaries.

This dissertation investigates how criminal law as a means to safeguard protected interests is involved in a conflict between technical tools for encryption and anonymisation, on the one hand, and, on the other, criminal procedural mechanisms for accessing information. The investigation relates this conflict to the boundaries of criminal law designed to safeguard privacy and counter unlawful violation of privacy in the Swedish Penal Code, Ch. 4, §6c.

One of the conclusions is that the problems of criminal law in anonymous online environments arise from a fundamental conflict between two opposing forms of rights protection. This conflict is particularly prominent in relation to the concept of privacy. At the same time, another conclusion is that it is possible to change the design of the regulatory code in question to make it more effective in anonymous online environments.

Informationstekniken skapar nya möjligheter för enskilda. En sådan möjlighet är användandet av tekniska verktyg för anonymitet för att överföra information utan att identifieras. En annan är att kryptera information så att den blir oåtkomlig för den som inte vet lösenordet. Den här typen av verktyg utvecklas bland annat för att kunna användas av dissidenter i auktoritära stater – men tekniken känner inga gränser.

I avhandlingen utreds hur straffrätten som medel för att säkra skyddsintressen förhåller sig till en konflikt mellan å ena sidan tekniska verktyg för kryptering och anonymitet, å andra sidan straffprocessuella möjligheter till informationsåtkomst. Ämnet undersöks genom att den här konfliktlinjen sätts i relation till gränserna för kriminalisering som skapats för att skydda den enskildes personliga integritet – olaga integritetsintrång i brottsbalkens 4 kap. 6 c §.

I slutsatserna anges bland annat att problemen för straffrätten i anonyma nätmiljöer är ett utflöde av en principiell konflikt mellan två motstående former av rättighetsskydd; en konflikt som blir särskilt tydlig i förhållande till integritetsbegreppet. Samtidigt nås slutsatsen att det finns goda möjligheter att genom förändringar i den undersökta regleringens konstruktion göra denna mer ändamålsenlig i anonyma nätmiljöer.