Elever med särskild begåvning behöver identifieras och kartläggas för att undervisningen ska kunna anpassas utifrån elevernas förutsättningar och behov. Denna studie syftar till att bidra med ökad kunskap om vilka frågor och formuleringar samt material som skolpersonal inom grundskolan kan använda inom ramen för en utredning om särskilt stöd (USS), i syfte att identifiera och kartlägga elever som visar indikation på särskild begåvning. Utifrån Gagnés teori (2020), Renzullis teori (2005) och Sims klustermodell (2021) för identifiering av särskild begåvning analyseras de dokument som idag används i den aktuella kommunen för att se vilka kopplingar till särskild begåvning som finns i kommunens befintliga kartläggningsmaterial. Utifrån samma teorier samt identifikationslistor utarbetas nya frågor och formuleringar, som ett komplement till de befintliga för att kunna identifiera och kartlägga en elev med indikation på särskild begåvning. Resultatet visar att visst stöd i ovannämnda teorier och modell finns i de kommungemensamma dokumenten. Analys av dokumentens frågor och svar kräver, av den som utreder, kunskaper om hur särskild begåvning kan visa sig i olika miljöer för att kunna identifiera elev som särskilt begåvad. För att underlätta för den som utreder och använder det kommungemensamma dokumentet har vi rekommenderat att använda hela identifikationslistor som komplement till vissa dokument. I andra fall har vi utarbetat frågor och formuleringar riktat till de yngre skolåren för lättare identifikation. Vi har även utarbetat frågor och formuleringar som stöd till specialpedagog/speciallärare utifrån teorierna för att få en ännu djupare bild av elevens olika sidor för att på så sätt kunna identifiera särskilt begåvade elever.