Under senare år har allt fler forskare intresserat sig för risker i det förflutna. Vi börjar få en någorlunda sammanhängande bild av de stora skeendena: klimatförändringarna, pandemierna och krigen. Men vilka hot mötte vanliga människor på daglig basis? Jag skulle vilja berätta om ett forskningsprojekt där vi just nu studerar risker, sårbarhet och resiliens i Göteborgs omland.

Vi fokuserar på Landvetters häradsallmänning, som donerades till staden vid dess grundande. Människorna här hade ett kluvet förhållande till staden. Å ena sidan exploaterade Göteborg områdets naturresurser; å andra sidan innebar närheten till Göteborg att det fanns fler arbetstillfällen. För att komma så nära vardagens risker och riskhanteringsstrategier som möjligt kombinerar vi tre olika källtyper. För det andra använder vi kyrkoarkivens uppgifter. För det andra analyserar vi religiösa självbiografier och framför allt de som sammanställdes av den herrnhutiska societeten i Göteborg. För det tredje använder vi ett material som historiker ofta förbigått, nämligen den stora kunskapsbank som byggts upp i samband med uppdragsarkeologi. Tillsammans ger källorna ny kunskap om människors livsvillkor under 1700-talet.