Teoretisk rammeverk:Critical Literacy används som teoretiskt ramverk, och de relaterade begreppen dominans, tillgång,mångfald och design användes för att analysera datamaterialet.20Metode/forskingsdesign:Studien genomfördes vid fyra skolor i två svenska kommuner, med lärare från förskoleklass, lågstadiumoch lärare som arbetar med specialpedagogiska insatser. Datainsamlingen gjordes genom kvalitativafokusgruppsamtal. Fokusgruppsamtal valdes eftersom det är en metod där data samlas in genom engrupps interaktion runt ett bestämt ämne. Vi var intresserade av gruppens samlade kunskaper ocherfarenheter av att designa och iscensätta literacypraktiker som skapar förutsättningar för eleversdelaktighet och lärande.Forventa konklusjoner/funn:Det allmänna intrycket som framkommer i studien är att lärare designar och iscensätter literacyaktiviteterutifrån både stödjande och inkluderande aspekter och med fokus på variation och mångfald. I studienframkom fler likheter än skillnader mellan skolorna. Det fanns till exempel ett tydligt fokus påmultimodala metoder och vikten av didaktisk flexibilitet. Lärarna lyfte också fram vikten av att produceratext, inte bara att konsumera och bearbeta befintliga texter. I analysen synliggjordes även skillnader, menlärarnas avsikter att inkludera alla elever i literacypraktiken var den primära intentionen.Ett intressant resultat var att ingen respondent menade att det är eleven som ska anpassa sig till enrådande literacypraktik. Istället betonar de att det är lärmiljön och literacyaktiviteterna som ska designasoch iscensättas för att skapa förutsättningar för alla elevers delaktighet och lärande. Vi menar att dettaindikerar att lärarna intar ett grundläggande relationellt perspektiv på lärande och att denna syn påstödjande och inkluderande pedagogik eventuellt till och med leder bort tanken från behovet avspecialundervisning.Relevans for forskingsfeltet:Ur ett inkluderande literacyperspektiv fokuserar denna studie hur lärare arbetar i olika literacypraktiker föratt möta variationen av förutsättningar och behov i klassrummet. Genom att studera hur några lärarebeskriver hur de designar och iscensätter lärmiljöer vill vi bidra med kunskap som kan vara av intresse försåväl lärare som arbetar för att utveckla stödjande och inkluderande literacypraktiker, som forskare inomolika forskningsområden. Vi menar att vår studie visar på värdet av hur studier av olika literacypraktikerökar förståelsen av hur design och iscensättning kan skapa förutsättningar för alla elevers delaktighet ochlärande. Studien kan inspirera till fortsatt forskning inom olika områden.