I den här presentationen kommer jag att fokusera tre vuxna sfi-elevers skriftspråksanvändning, i såväl deras vardagsliv som inom kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare (sfi). Eleverna har innan migrationen till Sverige haft begränsade möjligheter att delta i formell utbildning och därför inte getts förutsättningar att tillägna sig grundläggande läs- och skrivförmåga. Syftet är att att synliggöra elevernas skriftspråksanvändning och beskriva hur deras deltagande i olika litteracitetspraktiker påverkar deras förutsättningar att investera i sin skriftspråksutveckling på svenska. En lingvistisk etnografisk studie ligger till grund för presentationen. Empirin som kommer att presenteras har tagits fram genom klassrumsobservationer, etnografisk skuggning och intervjuer med foton som stimuli. Det emiska perspektivet har varit väsentligt för att betona att det är elevernas perspektiv på sin skriftspråksanvändning som är i fokus. Med utgångspunkt i litteracitetshändelser (observerbara möten mellan eleverna och olika texter) analyserades några av de litteracitetspraktiker som eleverna deltog i. Text inkluderar i sammanhanget en bred repertoar av semiotiska resurser, språk och teknologier, vilket beskrivs genom New Literacy Studies (NLS, Barton, 2007). Förutom NLS utgörs den teoretiska ramen av translitteracitet (Canagarajah, 2013; García, 2020), kritisk litteracitet (Martin-Jones, 2007) och investeringsteori (Darvin & Norton, 2015; Norton, 2000). Resultaten visar att elevernas kunskaper, erfarenheter och behov ofta hamnar i skuggan av ett bristperspektiv på deras förmågor samt en etnocentrisk syn på vad det innebär att vara funktionell litterat. De kommunikativa syften som eleverna har i sin vardag kräver att de använder en samlad repertoar av förmågor, modaliteter och semiotiska resurser på ett sätt som skiljer sig från den skriftspråksanvändning som förekommer i klassrummet. Genom investeringsteorin framträder följaktligen en spänning mellan elevernas agentskap å ena sidan och skolans uppfattning om hur skriftspråket ska användas och utvecklas å andra sidan (se Darvin & Norton 2015, 2020).