Körsång har långa anor i Sverige. Idag utövas körverksamhet regelbundet i både sakrala och sekulära former som gemensamt antas inberäkna cirka sex procent (600 000 individer) av Sveriges befolkning. Dessa körverksamheter är utbredda och täcker idag hela Sveriges geografiska yta. Körverksamheter kan således inte ses som marginell vare sig i relation till befolkning eller yta. Paradoxalt nog, trots dess omfattning och utbredning, har körverksamhet enbart knapphändigt studerats i Sverige. Avhandlingens syfte är ge ett kulturgeografiskt bidrag genom att belysa och skapa förståelse för relationen mellan körverksamhet och geografi. Plats, urbant – ruralt samt sakralt – sekulärt utgör centrala delar i denna avhandling. Det empiriska underlaget utgörs av primärdata insamlade via enkäter och sekundärdata i form av officiell statistik. I den bemärkelsen lämnar avhandlingen ett kunskapsbidrag till kulturgeografisk forskning om körverksamhet i Sverige och i en vidare bemärkelse även andra kontexter. Avhandlingen har kommit fram till att körverksamhet har en stark relation till plats i Sverige. Denna avhandling presenterar en kartläggning av körverksamheten i Sverige. Avhandlingen problematiserar gängse binära uppfattningar: ruralt – sakralt och urbant – sekulärt. Avhandlingens resultat pekar på att denna binära uppfattning bör nyanseras relaterat till körverksamhet. Fram träder att körverksamhet i Sverige bör belysas ur ett postsekulärt perspektiv. 

Körsång har långa anor i Sverige. Idag utövas körverksamhet regelbundet i både sakrala och sekulära former av cirka sex procent (600 000 individer) av Sveriges befolkning. Körverksamheterna täcker idag hela Sveriges geografiska yta och kan således inte ses som marginell vare sig i relation till befolkning eller yta. Paradoxalt nog, trots dess omfattning och utbredning, har körverksamhet enbart knapphändigt studerats i Sverige. Syftet är att belysa och skapa förståelse för relationen mellan körverksamhet och geografi. Plats, urbant – ruralt samt sakralt – sekulärt utgör centrala delar i avhandlingen. Empirin utgörs av enkätdata och officiell statistik. Avhandlingen ger ett kunskapsbidrag till kulturgeografisk forskning om körverksamhet i Sverige. Avhandlingen har kommit fram till att körverksamhet har en stark relation till plats i Sverige. Avhandlingen presenterar en kartläggning av körverksamheten i Sverige. Avhandlingen problematiserar gängse binära uppfattningar: ruralt – sakralt och urbant – sekulärt. Resultatet pekar på att denna binära uppfattning bör nyanseras relaterat till körverksamhet. Fram träder att körverksamhet i Sverige bör belysas ur ett postsekulärt perspektiv.

Choral singing has a long history in Sweden. Today, choral singing is regularly practised in both sacred and secular organisational forms, involving an estimated six percent (600.000 individuals) of Sweden's population. These choral organisations are widespread and currently cover the entire geographical area of Sweden. Choral organisations can thus not be seen as marginal either in relation to population or area. Paradoxically, despite the number of participants and their distribution, research on choir activities has only been scarcely studied in Sweden. The aim of this thesis is to make a contribution to Human Geography by illuminating and creating an understanding of the relationship between choral organisations and geography. Place, Urban – Rural and Sacred – Secular are central elements in this thesis. The empirical basis consists of primary data collected through questionnaires and secondary data in the form of official statistics. In this sense, the thesis makes a contribution to human geography research on choral organisations in Sweden and, more broadly, other contexts. The thesis concludes that choral organisations have a strong relationship to place in Sweden. The thesis presents a mapping of choir organisations in Sweden. The thesis then problematises the common binary perceptions of Rural – Sacred and Urban – Secular. The results indicate that these binaries should be nuanced in relation to choral organisations. The thesis also concludes that choral organisations in Sweden should be interpreted from a post-secular perspective.