Against the background of the increased importance of multimodal expressions in today's textual landscape and the importance of young people's reading skills in the encounter with argumentative texts on the internet, the aim of this thesis is to increase knowledge about lower secondary students' critical reading of digital multimodal argumentative texts in L1, such as digitally published opinion pieces, Youtube videos, and websites. 

Drawing on multimodal social semiotics combined with critical literacy, the following research questions were studied: How do students read and make meaning of digital multimodal argumentative texts? How does students’ agency emerge through their descriptions of reading digital multimodal argumentative texts? What educational implications for teaching about reading multimodal argumentative texts can be discerned?

12 lessons in three classes (students aged 14-15) in Sweden have been filmed using three video cameras, in which the students make meaning of texts individually, in pairs, and in groups of four. 12 interviews with students in pairs have been conducted using video recordings as stimulated recall. Intertextual content analysis was used to examine the transcripts of the video recordings with an expansion to include aspects of visual grammar. Reflexive thematic analysis was used to analyse the recorded and transcribed interviews. 

Findings indicate students’ awareness of ulterior motives in the texts, yet relying on professional-looking texts or senders who appear authoritative. Lacking knowledge of argumentative text analysis, the students invent strategies when examining the texts. The students show agency in their reading process when finding their individual reading paths and making use of previous knowledge. Multimodal affordances are primarily used when reading texts dominated by other modalities than verbal text. Consequently, reading education needs to deal with reading and analysing argumentative as well as multimodal texts.

Läsa bredvid raderna är en avhandling om hur högstadieelever gör när de läser texter på nätet som försöker påverka dem på något sätt. Digitala texter är komplexa då de erbjuder olika läsvägar och består av olika uttrycksformer som skriven text, bilder, filmklipp och ljudfiler. Det är inte heller alltid självklart vem som ligger bakom texten, hur pålitlig den är eller vilket syftet är. 

I studien har högstadieelever filmats när de läser och samtalar om olika nättexter som innehåller argumentation och blivit intervjuade efteråt. Utifrån socialsemiotisk multimodal teori tillsammans med ett critical literacy-perspektiv visar resultaten av analyserna att elever uttrycker en hög grad av agens och medvetenhet i sin läsning, men ändå tenderar att ha stark tilltro till texter och avsändare som framstår som auktoriteter. Vidare har elever ofta svårt att kritiskt analysera multimodala texters argumentation och uttrycker sig istället om texter som en helhet.

Avhandlingen bidrar med kunskap om hur elevers läsning och meningsskapande process ser ut och presenterar didaktiska implikationer som pekar på svensklärarens viktiga roll i arbetet med digitala multimodala argumenterande texter i klassrummet.