The focus of this doctoral thesis is to explore Swedish preschool educators’ narratives in an online protest initiative; #pressatläge (Pressed situation), that aims to improve the working conditions in Swedish preschools. According to policy documents, Swedish preschool is referred to as a right for every child and changed political reforms have made it possible for more children to attend preschool. The content of the preschool's activities has changed as teaching and education are now more in focus than care and play. Coincidentally, the amount of educated staff has decreased and an increased amount of educators have been on sick leave. In 2017, preschool educators started to claim that their workload were too high. The overall aim of the thesis is to generate knowledge about how the working situation appears in #pressatläge, and how preschool educators position themselves in relation to the preschool's changed conditions and mission.

The findings show that Swedish preschool has a multifaceted mission. The preschool educator includes four professional identities; the teacher, the caregiver, the housekeeper and the administrator. The educators fulfil their missions hence several missions sometimes need to be combined. Professional experiences and visions influence the preschool educators’ daily work. Furthermore, the educators are affected by preschool routines, large groups of children, staff shortages and their own values.

The preschool educators highlight extreme situations and stretch their narratives in order to show why their working conditions should be improved. The frequent use of extreme formulations might decrease the trustworthiness of the narratives. These findings may enhance understanding for how social media affect preschool educators’ opportunities to improve their working conditions. 

Fokus för denna doktorsavhandling är att belysa svensk förskola så som den framställs i berättelser av fler än 1000 pedagoger under #pressatläge 2018, en hashtag som syftar till att förbättra arbetsvillkoren i svenska förskolor. Utifrån policydokument beskrivs svensk förskola som en rättighet för varje barn och ändrade politiska reformer har bidragit till att fler barn kan gå i förskola. Innehållet i förskolans verksamhet har förändrats då undervisning och utbildning nu är mer i fokus än omsorg och lek. Samtidigt minskade antalet personal med pedagogisk utbildning minskat och fler pedagoger sjukskrevs. Vidare uttryckte flera pedagoger år 2017 att arbetsbelastningen i förskolan var för hög. Det övergripande syftet med avhandlingen är att bidra med en bild av arbetssituationen såsom den framträder i digitala aktivismtexter från #pressatläge, samt hur pedagogerna positionerar sig i relation till förskolans förändrade villkor och uppdrag.

Resultatet av analysen visar att svensk förskola har ett mångfacetterat uppdrag och att pedagogyrket innehåller fyra professionella identiteter; läraren, omsorgsutövaren, hushållsarbetaren och administratören. Trots att de professionella identiteterna inkräktar på varandra, utför pedagogerna ändå sitt uppdrag. Det dagliga arbetet påverkas av de erfarenheter och visioner pedagogerna uttrycker i berättelserna. Även bestämmelser om barns vistelsetider, förskolans rutiner, stora barngrupper, personalbrist och pedagogernas värderingar om hur arbetet ska ske inverkar. Vidare lyfter pedagogerna ofta fram extrema situationer och tenderar att överdriva berättelserna för att visa varför arbetsvillkoren i förskolan bör förbättras. Den frekventa användningen av extrema formuleringar kan dock minska berättelsernas trovärdighet. Avhandlingens resultat kan öka förståelsen för hur sociala medier påverkar pedagogers möjligheter att förbättra sina arbetsvillkor.

Under 2010-talet förändras bilden av svensk förskola. Från att ha omtalas som ett internationellt föredöme, framträder istället en bild av sjukskriven personal, bristande likvärdighet och problematiska arbetsvillkor. 2018 skriver fler än 1000 förskolepedagoger om sitt arbete på sociala medier under #pressatläge i syfte att visa förskolans brister och skapa förändring. Dessa berättelser betraktas som digital aktivism och utgör avhandlingen empiriska underlag.

Med teoretiska utgångspunkter i narrativ teori och lärares handlingsberedskap visar resultaten att svensk förskola har ett mångfacetterat uppdrag och att pedagogyrket innefattar flera olika professionella identiteter. I berättelserna skildras bristfälliga arbetsvillkor, svårigheter att uppfylla läroplanen och att förhålla sig till vårdnadshavare, skola m.fl. Berättelserna innehåller både kraftfulla uttryck och starka känslor men samtidigt visas hur pedagogerna, trots att delar av uppdragen inkräktar på varandra, dagligen utför sitt arbete och på så vis upprätthåller en professionell komplexitet. Resultaten diskuteras utifrån svensk förskolas förändrade villkor och uppdrag under det senaste halvseklet. 

Maria Lennartsdotter är doktorand i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet. Hon är även förskollärare och specialpedagog.