Syftet med studien är att undersöka skolledares erfarenhet av att integrera särskoleelever i grundskolan. Frågeställningarna berör vilka anpassningar som gjorts gällande organisation och arbetsformer, vilket stöd som förekommer till lärare som undervisar särskoleintegrerade elever samt hur begreppen integrering och inkludering används. Detta har undersökts med hjälp av kvalitativa intervjuer av sex skolledare inom grundskolan. Intervjuernas innehåll har transkriberats och strukturerats. Resultaten har analyserats med hjälp av tre perspektiv. Dessa tre perspektiv är det kompensatoriska, det kritiska samt dilemmaperspektivet. Resultaten av undersökningen blev att skolledarna var positiva till att särskoleintegrerade elever gick i grundskolan samt att de skulle följa sina ordinarie klasser i så stor utsträckning som möjligt. Ett stort utbud av hjälpmedel förekom på skolorna, likaså olika former av stöd till undervisande lärare. Flera utmaningar framkom gällande integrerade elever, främst tidsaspekten samt hur resurser ska allokeras. Ingen klar definition av begreppen integrering och inkludering framkom. Vid analysen kunde spår av alla perspektiv märkas men det är det kritiska perspektivet samt dilemmaperspektivet som är mest förekommande.