Det råder på sina håll en oro och ett mörker i debatten och föreställningarna om samhällets tillstånd. Bilder målas av en värld av kollapsande system och spruckna fasader, där de folkvalda fattar beslut som utarmar människors trygghet och livsvillkor. Det talas om det förljugna etablissemanget, om politisk korrekthet som ödelägger och förstör. Andra ser hur antidemokratiska krafter, likt början av förra seklet, växer sig större och tar allt mer plats på gator och torg. Somliga beskriver en demokrati i kris, om obönhörligt växande sprickbildningar i samhällsbygget. Och i spåren av dessa skeenden berättas hur otrygghetens och rädslans landskap breder ut sig. Världen som vi en gång kände den tycks långsamt glida ur våra händer. Den välputsade fasaden spricker. Samtidigt finns indikationer på att beskrivningen av samhällets förestående krackelering har chimäriska drag, en illusion framvuxen i en tid då det som tidigare varit etablerade normer och ideal på olika sätt utmanas och ifrågasätts. Kanhända är det så att samhällets palett skiftar i långt fler nyanser än mörkaste grått? Kanhända spirar det mitt ibland oss en värld fylld av möjligheter och förutsättningar för människor att leva, bo och utvecklas – tillsammans och sida vid sida? För i konstrast till bilden av samhällets rämnande grundvalar, kan skymtas skriftningar i den gemensamma värdegrunden i riktning mot ökad tolerans, öppenhet och jämlikhet. Kanske är dessa skiftningar tecken på att det förekommer en hel del sprickor också i föreställningen om den spruckna fasaden? Sprickor i fasaden är den sjuttioandra forskarantologin från SOM-institutet vid Göteborgs universitet. Titeln refererar till den sprickbildning i samhällsbygget som på olika håll har lyfts fram i den allmänna debatten. En del av de frågor som analyseras i boken påvisar också tydliga sprickor och polariseringstendenser – inte sällan i frågor som sträcker sig bortom den klassiska vänsterhögerdimensionen. Det är inte längre bara frågor som rör skatter, välfärdsstatens finansiering eller förhållandet mellan offentligt och privat som står för den största sprickbildningen. I många fall handlar det också om sociala och kulturella frågor som skapar skiljelinjer i befolkningen.