The purpose of this study is to investigate high school students' and teachers' attitudes towards dialects and their own dialects. The didactic orientation of the thesis also aims to investigate whether and to what extent the students' dialects affect their written work in the school's Swedish subject. To answer this, methodological triangulation is used, in particular interviews and a questionnaire survey. The results show that high school students have mixed attitudes towards other dialects but that their perceptions are largely in line with the general dialectal attitude pattern. Half of the informants in the survey were proud of their dialect, but their pride varied. The other informants answered that this was not something they thought about. The teachers, on the other hand, expressed that they generally have a positive view of other dialects and their own dialect, but that they reduce their own dialect in teaching contexts. The group interviews, however, revealed that the pupils sometimes write in dialect and the questionnaire showed that two pupils write in dialect, of which almost half (14 out of 33) responded that they write in dialect sometimes and then usually in communication with family and friends. Both Swedish teachers expressed that they did not consider dialects or spoken language to be a common occurrence in text production or text assignments at school, although it does occur occasionally. Nor did the majority of students in either the group interviews or the survey expresses that it is difficult to distinguish between dialect and standard language, with the exception of a few students who expressed that they found it hard.

Keywords: Swedish subject, dialect, attitudes, written assignments

Syftet med denna studie är att undersöka gymnasieelevers och svensklärares attityder till dialekter och sina egna dialekter. Uppsatsens didaktiska inriktning ämnar sedermera att även undersöka huruvida och i vilken utsträckning elevernas dialekter påverkar deras skriftliga arbeten i skolans svenskämne. För att besvara detta används metodologiskt triangulering, i form av intervjuer och en enkätundersökning. Resultaten visar att gymnasieleverna har delade attityder till andra dialekter men att deras uppfattning till stor del stämmer överens med det allmänna dialektala attitydsmönstret. Hälften av informanterna i enkätundersökningen var stolta över sin dialekt men att de var olika stolta. Övriga informanter svarade att detta inte var något de tänkte på. Lärarna däremot uttryckte att de överlag har en positiv syn på andra dialekter och sina egen dialekt men att de drar ner på sin egen dialekt i undervisningssammanhang. I gruppintervjuerna framgick dock att eleverna ibland skriver på dialekt och enkäten visades att två elever skriver med dialekt varav nästan hälften (14 utav 33), svarade att de skriver med dialekt ibland och då oftast i kommunikation med familj och vänner. Båda svensklärarna uttryckte att de inte ansåg att dialekter eller talspråk var ett vanligt förekommande i textproduktion eller textuppgifter i skolan även om det stundtals förekommer. Inte heller utryckte majoriteten av eleverna från vare sig gruppintervjuerna eller enkäten att det är svårt att skilja på dialekt och standardspråk, med undantag från några få elever som uttryckte att detta var svårt.

Nyckelord: svenskämnet, dialekt, attityd, skriftliga uppgifter