The Crucible revolves around the witch hunts in Salem. Abigail Williams accuses others of witchcraft and becomes a witness in court, before she finally escapes. The theoretical approach consists of the concepts of symbolic capital, oppression, stereotypification of women, and scapegoating, to explore fictional societal structures’ influence on Abigail’s actions and other characters’ treatment of her. I argue that Abigail is in a disadvantaged position regardless of her involvement in the witch trials, because of her temporary gain of symbolic capital and gendered power relations. Abigail’s starting-point reveals that her symbolic capital is her beauty and family connection to Samuel Parris. Abigail further gains symbolic power by accusing other women and building upon an established narrative, however her symbolic capital is connected to the witch hunts. Therefore, her capital is lost when the community no longer accepts the court’s actions.

The Crucible behandlar häxförföljelserna i Salem. Abigail Williams anklagar andra för häxkonster och blir vittne i domstolen innan hon slutligen flyr. Den teoretiska ansatsen utgörs av koncepten symboliskt kapital, förtryck, stereotypifiering av kvinnor och uppmålandet av syndabockar, för att utforska fiktiva samhällsstrukturens inflytande på Abigails ageranden och andra karaktärers bemötande av henne. Jag hävdar att Abigail befinner sig i en ogynnsam situation oavsett hennes involvering i häxrättegångarna, på grund av hennes temporära vinst av symboliskt kapital och könsmässiga maktrelationer. Abigails startpunkt avslöjar att hennes symboliska kapital är hennes skönhet och familjekoppling till Samuel Parris. Abigail får mer symbolisk makt genom att rikta anklagelser mot andra kvinnor och bygga på det etablerade narrativet, men hennes symboliska kapital är kopplat till häxförföljelserna. Hon förlorar därmed sitt kapital när invånarna inte längre accepterar domstolens handlingar.