Denna uppsats omfattar en studie kring frågedriven undervisning (FDU), en fokuserad ämnesdidaktiks planerings- och undervisningsmodell med utgångspunkt i konstruktionen av en angelägen fråga som besvaras med hjälp av stödfrågor, formativa uppgifter samt källor (Holmberg m.fl. 2022, s.132). Modellen är utvecklad för undervisningen i såväl samhällskunskap som i övriga samhällsorienterande ämnen. Syftet med undersökningen är att redogöra för ett elevperspektiv gällande frågedriven undervisning, något som hittills saknats ur en svensk kontext. Genom kvalitativ ansats och med hjälp av fokusgruppsintervjuer undersöks hur högstadie- och gymnasieelever uppfattar att undervisning organiserat efter FDU i ett samhällsorienterande ämne, har påverkat deras intresse och förståelse för undervisningsinnehållet, samt hur eleverna uppfattar att FDU modellens struktur och formen av att svara på den angelägna frågan, har inverkat på deras lärande. Studien visar att de elever som tagit del av undervisning planerad efter FDU-modellen generellt har en positiv bild av metoden. Eleverna anser att deras individuella intresse för ämnet har haft störst inverkan på deras engagemang och intresse i undervisningen snarare än FDU-modellen eller den centrala frågan i sig. När det gäller förståelse upplever eleverna attFDU-modellens struktur och stöd har varit främjande för deras lärande. En nyckelfaktor är att genomföra frågedriven undervisning vid flera tillfällen. Däremot finner eleverna det utmanande att endast svara på den öppna angelägna frågan i anslutning till den summativa uppgiften och eleverna upplever att de saknar kunskap kring vad som betygssätt och hur de bör formulera sina svar. Studien föreslår att FDU kan utvecklas och stärka elevernas kunskaper genom att den tillämpas tvärvetenskapligt, förslagsvis tillsammans med ämnet svenska.