Det förflutna används ständigt för att ge mening åt nuet. I kalla krigets spår skildrar framväxten av ett nytt svenskt militärt kulturarv. Här visas hur minnen och lämningar från en tid fylld av rädsla och säkerhetspolitiska spänningar får nya innebörder när bunkrar och nedlagda militäranläggningar omvandlas till museer, lyxbostäder och spännande besöksmål. Genom fältbesök vid en rad militära kulturarvsplatser runt om i Sverige har författarna undersökt vilka miljöer, föremål och känslor som idag får representera kalla kriget. De visar hur dåtidens hemligheter, hotbilder och militärfordon både blir kittlande och fascinerande inslag i kulturarvet och förmedlar idéer om trygghet och beskydd. Här tas ett nytt grepp på kulturarvsfrågor genom att minnesskapande sätts i relation till säkerhetspolitik. Utifrån kritiska kulturarvsstudier och feministisk teori diskuteras den nationella gemenskapens gränser och vilken roll som genus och sexualitet har i berättelserna om hot och försvar. I en demokrati måste frågor om militärt våld alltid genomlysas och diskuteras. Med denna utgångspunkt granskas kulturarvets betydelse för förståelsen av hot och säkerhet. Boken uppmanar till reflektion om hur historien skrivs och om vad som krävs för att skapa trygghet. I kalla krigets spår är ett resultat av ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt. Författarna är forskare vid Stockholms universitet och har skrivit boken tillsammans.

In the Traces of the Cold War. Threat, violence and protection as cultural heritage

Cultural heritage is not just something from the past, but always also reflects contemporary needs and desires. In the Traces of the Cold War describes the making of a diverse and innovative Swedish military heritage. The book shows how memories and material remains from a period characterized by fear and geopolitical tensions are infused with new meanings when bunkers, decommissioned military facilities and technology are transformed into luxury housing, attractive tourist destinations and museum exhibitions.

Through field-visits to military heritage sites across Sweden, the authors examine what material objects, narratives and emotions that today represent the Cold War. These examinations show how military structures and equipment from a time associated with threat and danger become captivating elements of the cultural heritage, while also communicating specific ideas regarding security and protection.

In the Traces of the Cold War takes a novel approach to cultural heritage by relating collective memory-making to security policy. Based on theoretical perspectives from critical heritage studies (CHS) and feminist international relations (IR), the analysis focuses on constructions of national belonging and underlines the role of gender and sexuality in narrations of security and protection.

In a democracy, the subject of military violence must always be a matter of ethical and political conversations. Setting out from this assumption, the authors critically discuss how Cold War heritagisation produces militarization as “natural” and necessary. The book invites reflection on how history is written as well as on what the requirements are for a safe and secure society.

In the Traces of the Cold War presents the results from an interdisciplinary research project. The authors are all researchers at Stockholm University and have written the book together.

Academic co-ordinator is Professor Yvonne Svanström, Department of Economic History and International Relations, Stockholm University, ORCID: 0000-0001-7070-6250