Olika former av belöningssystem är vanligt förekommande verktyg inom bolagsstyrning. Belöningssystem avser att minimera målkonflikter och personalomsättning genom att premiera, ett utifrån bolagets perspektiv önskat beteende. Mer specifikt handlar uppsatsen om personaloptioner och de inkomstskatterättsliga konsekvenserna av ett belöningssystem som baseras på personaloptioner.

Syfte med studien är att undersöka om och i så fall när den anställde kommit i åtnjutande av förmån vid förvärv av personaloptioner utan vederlag eller genom andra förmånliga villkor. Dessutom avser studien att undersöka huruvida inkomst-beskattningen av personaloptioner kan anses rättssäker. För att uppfylla syftet används ett fall för att konkretisera den inkomstskatterättsliga problematiken, samt för att skapa en tydlig kontext, vilket underlättar och tydliggör analysen.  Studien har genomförts med en rättsdogmatisk ansats och rättskällematerialet består således av auktoritativa rättskällor.

Det framgår av gällande rätt att personaloptioner ska tas upp som inkomst vid överlåtelse eller nyttjande. Om personaloptionen nyttjas uppstår en förmån om värdepapprets marknadsvärde överstiger priset för att nyttja optionen. Av praxis framgår att det finns en gränsdragningsproblematik om ett accepterat erbjudande från arbetsgivaren skall anses vara ett värdepappersförvärv eller en rätt att i framtiden förvärva värdepapper till förmånligt villkor. Det krävs förfoganderätts-inskränkningar för att personaloptionsregeln ska bli tillämplig. Är förfoganderätten inte inskränkt kan i stället ett värdepappersförvärv anses ha skett.

Fallet Flexkompetens AB är komplext och både personaloptionerna och aktierna omfattas av betydande förfoganderättsinkränkningar. Praxis talar för att ett värde-pappersförvärv sker när personaloptionen nyttjas, även om den anställdes möjlighet att disponera aktierna är förenad med omfattande förfoganderättsinskränkningar. Det framgår av fallet att den inkomstskatterättsliga hanteringen strider mot skatteförmågeprincipen, likformighetsprincipen, samt att förutsebarheten av de inkomstskatterättsliga konsekvenserna i fallet är låga.