Emigrationen präglade det svenska 1800- och 1900-talet. Syftet med uppsatsen är att göra en undersökning och en diakron jämförelse av Nya Wermlands-Tidningens rapportering om emigration under åren 1868, 1887 och 1903, med fokus på uttalade orsaker till emigrationen och eventuella åtgärder för dess inskränkande, samt framställningen av förhållandena för emigranterna i Amerika: detta för att få en översikt över tidningens rapportering under emigrationens ”höjdpunkt”.

Undersökningen visar att ett flertal skäl till emigrationen framkommer i tidningen: många under samtliga år, även om de ekonomiska orsakerna betonas allt mer under de senare undersökta årtalen. Andra orsaker som framkommer är ”lockelser” från emigrantvärvare och redan utvandrade släktingar och vänner, samt av ett flertal föreslagna skäl ”otrevnad” i hemmet eller hemlandet. Värnplikten anges aldrig som utvandringsskäl: utvandringen av värnpliktiga diskuteras dock i en omfattning vilken antyder att denna ansågs vara ett problem. I allmänhet tycks också debatten i sin helhet vara beroende av den utsträckning som emigrationen ansågs vara ett samhälleligt problem i behov av en lösning. Det verkar även som om densamma under tidigare år anses ha en tydligare lösning än vad är fallet 1903, då debatten tar nya dimensioner.

De förslag till åtgärder för emigrationens inskränkande som framkommer i texten är förhindrandet av emigrantagenternas verksamhet, spridning av upplysningar gällande ”de verkliga” amerikanska förhållandena, en förändring i tullsystemet (1887), att underlätta möjligheten att förvärva jord och egna hushåll, en förstärkt industri och förbättrade bostadsförhållanden för arbetare.

Gällande framställningen av förhållandena för de emigrerade i Amerika är denna genomgående tämligen negativ: samtliga år rapporterar om dåliga ekonomiska förhållanden. Detta kan ses i likhet med tidigare forskning. I allmänhet varnas också för fattigdom och arbetslöshet, samt hårda och slitsamma arbetsförhållanden. Vidare publiceras ett flertal skräckhistorier om det öde som mött emigranterna. Den ensidigt negativa bilden medför en misstanke om ett avskräckande syfte.