I denna fallstudie undersöks hur småorter på landsbygden påverkas efter nedläggning av lokala tågstationer. Vilka förutsättningar tåget ger för att kunna bo och leva på småorter och vad det gör för självbilden av orten. Underlaget för denna fallstudie är litteratur som är kopplad till tillgänglighet, mobilitet och dess skillnader mellan stad och landsbygd och utifrån litteraturgenomgången sammanställs dessa med artiklar från myndigheter och organisationer. Genom kvantitativ och kvalitativ undersökning redogörs hur invånarnas resmönster förändras ur kriterier som mobilitet, hållbar utveckling och attraktionsvärde, med grundtanken i tillgång till service, skolverksamhet, arbete och fritid byggs en grund till behovet av att ha stationen i bruk. Resultatet redovisar lokalinvånarnas upplevelser och konsekvenser av nedläggningarna och den intervjuade landsbygdsrepresentanten beskriver hur invånare på landsbygden i Värmland som helhet jobbar för att återöppna stationerna och hur stängda stationer påverkar orterna som samhälle. Fallstudien redogör även hur de boende på ortens svar och landsbygdsrepresentantens synpunkter integrerar med regionala mål och tidigare forskning inom ämnet.