The main purpose of this study is to investigate what attitude upper secondary school have to their own dialect and to others. The second purpose is to investigate the relationship between the attitude to dialectal language use and the choice of upper secondary school program. This is done partly through a comparison analysis, mainly between the programs at an uppersecondary school in Fagersta. I also compare the differences between sex, parents'background and the informants' desire for future professions.

The survey is conducted through a survey to reach a large number of informants. The questionnaire was distributed to the upper secondary school's 2nd year students, the reason for this choice is that these students completed the course Swedish 1 which includes linguistic variation. Firstly, the informants should answer questions about attitude towards dialects but also socio-economic factors and the frequency of use of suburban Swedish, or so-calledortenslang.

The survey shows that the attitude difference is small when it comes to Fagersta's dialect, most of the informants are positive. The most interesting was regarding ortenslangens wideinfluence on the informants.

Keywords: Dialect, attitude, Fagersta, survey study, suburb Swedish, upper secondary school program.

Huvudsyftet med denna undersökning är undersöka vilken attityd gymnasieelever i Fagersta har till den egna dialekten och till andras. Det andra syftet är att undersöka relationen mellan attityd till dialektalt språkbruk och valet av gymnasieprogram. Detta görs bland annat genomen jämförelseanalys främst mellan programmen på en gymnasieskola i Fagersta. Jag jämför även skillnaderna mellan kön, föräldrars bakgrund och informanternas önskan om framtida yrken.

Undersökningen bedrivs genom en enkätundersökning för att nå ett stort antal informanter. Enkäten delades ut till gymnasieskolans årskurs 2:or, anledningen till det valet är för att dessa elever avslutat kursen Svenska 1 som innefattar språklig variation. Dels skulle informanterna svara på frågor om attityd till dialekter men också socioekonomiska faktorer och användningsfrekvensen av förortssvenska, eller så kallat ortenslang.

Undersökningen visar att attitydskillnaden är liten när det handlar om Fagerstas dialekt, de flesta är positivt inställda. Det mest intressanta handlade om ortenslangens breda influens hos informanterna.

Nyckelord: Dialekt, attityd, Fagersta, enkätundersökning, förortssvenska, gymnasieprogram.