Detta arbete handlar om motorikens betydelse vid den grundläggande läs- och skrivinlärningen. Barn har ett naturligt behov av rörelse och väljer instinktivt att träna sig på de motoriska rörelser som för tillfället är aktuellt för barnet. Motorik betyder just rörelse och det är med hjälp av vår motoriska förmåga som vi kan upptäcka vår omvärld och kommunicera med andra människor. Rörelsen är en fundamental del i människans liv. I tider då barn blir allt mer stillasittande så är det extra viktigt att fokusera på rörelsens betydelse i livet och i skolsituationen. Detta arbete behandlar också motorikens roll då barnet ska börja läsa och skriva. En undersökning av en grupp barn har genomförts i anslutning till arbetet som söker kartlägga barns motoriska förmågor samt var barnen befinner sig i sin läsutveckling. Syftet med detta arbete är att undersöka sambandet mellan barns motoriska förmåga och läsförmåga. Arbetets syfte är också att undersöka motorikens betydelse vid den grundläggande läs- och skrivinlärningen. För att undersöka detta så har observationer i tre delar genomförts. En grovmotorisk observation, en finmotorisk observation och till sist en observation av barnens läsförmåga med hjälp av ett läsutvecklingsschema (LUS). Resultatet av undersökningen redovisas i arbetet och där har tyngdpunkten lagts just på sambandet mellan motorisk förmåga och läsförmåga. Resultatet speglar att motoriken har betydelse för den grundläggande läs- och skrivinlärningen på ett eller annat sätt. Alla barn är olika. Vi utvecklas i olika takt och till olika individer och detta speglas också i skolan naturligtvis. Det är värdefullt för oss som pedagoger att känna till barns motoriska utveckling och vilken betydelse motoriken har vid den första läs- och skrivinlärningen.