Syftet med denna studie var att undersöka huruvida det föreligger någon förändring i skildringen av Palestinakonflikten i historieläroböcker för gymnasiet. Materialet har genomgått en kvalitativ undersökning med avseende på staten Israels bildande samt flyktingproblematiken som uppstod som ett direkt resultat av statsbildningen. Förenklat kan de frågor som ställs till materialet vara om och när någon förändring föreligger samt om en attitydförändring går att synliggöras. Då den undersökande frågan berör statsbildandet 1948 framkom en naturlig avgränsning i tid, vilket ledde till att undersökningsperioden gick att avgränsa till 1948-2002. Undersökningen gav vid handen att tre olika typer av förändringar gick att fastslå: 1. Under 1960- och 1970-talet ersattes en enhetlig bild av presentationer som innehöll en större bredd och mångfald. Under 1960-talet lades stor vikt vid den historiska bakgrunden, men senare läroböcker varierade mängden historisk bakgrund. 2. Under 1980-talet uppmärksammades flyktingproblematiken betydligt mer, och istället lades mindre vikt vid den historiska bakgrunden. Termen arabiska flyktingar ersattes av palestinier vilket gav dem en större legitimitet som eget folk. 3. Överlag var texterna sakliga och neutrala, men det går att skönja pro-israeliska tendenser under 1960-talet som ersattes av med neutral hållning under 1970-talet. Under 2000-talet går det att skönja pro-palestinska tendenser. De skillnader som förelåg mellan läroböckerna under samma decennium handlade mindre om tendenser utan snarare om vilket material som presenterades. Läroboksförfattaren ger röst åt sin egen samtid vilket innebär att det presenterade varierar under tidens gång. En jämförelse med studier som berört liknande problemområden indikerar åt samma håll. Historieläroböckerna är inte konstanta utan genomgår en utveckling liksom samhället i stort.