Debatten kring betyg pågår ständigt och alla har sin syn på hur väl betygssystemet fungerar. Betygen är en viktig del i elevers och lärares arbetssituation och kanske påverkar dem mer än man skulle kunna tro. I den här rapporten vill jag lyfta fram hur några elever och lärare uppfattar betygen. Jag vill undersöka vilken funktion de anser att betygen fyller i dagens skola och vilka konsekvenser de får för främst elever, men också lärare. För att göra detta har jag antagit ett hermeneutiskt förhållningssätt då jag genom halvstrukturerade intervjuer genomför en kvalitativ studie av sex elever och fyra lärares syn på betyg. Resultatredovisningen och analysen byggs upp genom att betygens funktion delas upp i tre grupper; motivation, urval och information. I samband med att respondenternas syn på dessa olika funktioner diskuteras också vilka konsekvenser de kan få för elever och lärare. Betygen ses som en viktig drivmotor för att få elever att prestera, främst bland de lärare och elever som jag intervjuat på teoretiska program. Att betygen har en så kraftig motiverande effekt leder till att många elever läser för betygen istället för att läsa för kunskap. På de yrkesförberedande programmen anses det ofta tillräckligt att nå upp till godkänt beroende på att höga betyg inte upplevs som utslagsgivande när eleverna senare söker arbete. Motivationen kan få negativa effekter om den blir för stark och leder då till stress och hets för att uppnå höga betyg. Eleverna tävlar med varandra för att nå höga betyg och lärarna upplever att många ställer orimligt höga krav på sig själva. De som av någon anledning inte orkar med att prestera i paritet med sina ambitioner upplever en stress som kan leda till skoltrötthet, uppgivenhet och i förlängningen sämre självkänsla. Både lärare och elever upplevde att betygen var en dålig urvalsgrund till högre studier. De sågs som alltför onyanserade och tog inte hänsyn till många aspekter som skulle kunna vara av betydelse för just den utbildning eleven sökte. Betygen skulle behöva att kompletteras med omdömen, arbetsprover och i vissa fall anlagstester. Detta skulle även kunna minska risken för betygshets och taktikläsning. Att betygen behöver kompletteras framkom även i diskussionerna kring betygens informerande funktion. Betygen i sig sågs inte utgöra någon konstruktiv information men lärare tyckte de var en bra utgångspunkt för att diskutera krav och prestationer. Det framkom många allvarliga, negativa effekter av att ha betyg i skolan. Ändå var elever och lärare ganska överens om att de behövs för att skolan ska fungera. Kanske råder det brist på alternativ.