Ändra sökning
RefereraExporteraLänk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • apa.csl
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Gymnasieelever och stress
2003 (Svenska)Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
Abstract [sv]

Syftet med denna undersökning är dels att se om elevernas grundläggande personlighetsdrag har någon betydelse för hur stressade eleverna är/blir, dels se vilka faktorer i skolan som bidrar till stress hos eleverna. Utifrån syftet blir då frågeställningarna: _ Har elevernas grundläggande personlighetsdrag någon betydelse för hur stressade dessa är/blir? _ Vad är det i skolan som gör eleverna stressade? _ Skiljer det mellan årskurserna vad i skolan det är som stressar eleverna? _ Skiljer det mellan könen vad i skolan det är som stressar eleverna? För att kunna besvara ovanstående frågeställningar har litteratur, artiklar, undersökningar och rapporter gjorda inom området studerats. Även en enkätundersökning har genomförts. Denna bestod av två psykologiska tester och en enkät. Ett av de psykologiska testerna heter Life Orientation Test och visar det grundläggande personlighetsdraget (optimism eller pessimism). Det andra är en enkel stressprofil. Enkäten utformades för denna undersökning och syftar till att se vilka olika faktorer i skolan som stressar eleverna. Undersökningen visar en viss stress hos eleverna som medverkat. Utifrån de stressfaktorer som ingick i enkäten är oron för att inte ha tillräckligt bra betyg för att läsa på högskola/universitet och att eleverna aldrig känner sig helt lediga de faktorer som är mest stressgenererande i skolan. I undersökningen framkom att kvinnorna i högre grad instämmer till att de aldrig känner sig helt lediga, ofta känner sig stressade, känner en oro för att inte ha tillräckligt bra betyg för att läsa på högskola/universitet och att arbetstakten i skolan inte passar dem. Utifrån undersökningen går det inte att peka på några skillnader mellan årskurserna, inte heller mellan pessimister och optimister.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
2003. , s. 18
Identifikatorer
URN: urn:nbn:se:kau:diva-60123Lokalt ID: GYM-36OAI: oai:DiVA.org:kau-60123DiVA, id: diva2:1124923
Utbildningsprogram
Lärarutbildning
Tillgänglig från: 2017-07-13 Skapad: 2017-07-13 Senast uppdaterad: 2026-02-12

Open Access i DiVA

Fulltext saknas i DiVA

Sök vidare utanför DiVA

GoogleGoogle Scholar

urn-nbn

Altmetricpoäng

urn-nbn
Totalt: 1545 träffar
RefereraExporteraLänk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • apa.csl
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf