Syftet med denna uppsats har varit att söka definiera begreppet demokrati i skolan, att beskriva och diskutera idéer rörande skoldemokrati samt att definiera dess uttryck, verksamhet och eventuella problematik. Uppsatsen baseras på en textanalys av gymnasieskolans styrdokument samt på studier av statsvetenskaplig litteratur. För att få en inblick i hur elever i praktiken kan uppfatta skoldemokrati har även en enkätundersökning genomförts med frågeställningar kring hur eleverna upplever sitt inflytande över utbildningen, vad de vill och kan påverka samt vad för slags demokrati och inflytande eleverna själva vill ha. Det som bland annat konstateras är att demokratin i skolan står för att grundläggande värderingar skall förmedlas och förankras hos eleverna så att de en dag såsom goda medborgare, tar ansvar för samhällets och demokratins fortlevnad. Att demokrati är något som bäst lärs in genom att tillämpas i praktiken, är något både styrdokument samt statsvetare är eniga om. Det talas mycket om både informellt, direkt inflytande och om formellt inflytande. Fokuseras i sammanhanget görs begreppet deltagardemokrati, som fått sin tillämpning genom flera gymnasieskolors införande av lokala styrelser med elevmajoritet. Enkäten visar att eleverna tycker elevråd och klassråd är de lämpligaste formerna för skoldemokrati. De vill dock inte medverka i dessa forum. Ett av problemen med skoldemokratin är just ointresset bland eleverna. Det eleverna vill ha inflytande över är redovisningsformer, aktiviteter under friluftsdagar, den egna studietakten, arbetsmetoder samt tidpunkten för prov.