Under min slutpraktik möttes jag av en stor spridning av elevernas inställning och motivation till ämnet tyska. En del var positivt inställda, men flertalet av högstadieeleverna verkade ha en negativ inställning till språket. Jag blev nyfiken på varför eleverna hade valt tyska att lära sig. När eleverna på lektionen tillfrågades varför de valt tyska som tillval, fick man inget tillförlitligt svar. Här verkade många elever falla för grupptrycket. En enkätundersökning där eleverna skall utgå från sig själva bygger den här analysen på. För att få så stor spridning som möjligt i undersökningen, har jag valt elever ur både 7:an, 8:an och 9:an att besvara enkäten. Enkätundersökningen omfattar totalt 60 elever. Eleverna i årskurs sex har medvetet uteslutits i undersökningen. Anledningen till det är att mognadsnivån och den intellektuella nivån hos elever i sjätte klass inte är tillräckligt utvecklade i jämförelse till frågornas art och enkätens uppbyggnad. Avsikten med enkäten är att utröna varför eleverna valt ämnet tyska som sitt andra nybörjarspråk. Viktiga frågeställningar, som jag tar upp i enkäten är bl a: Vilken inställning eleverna har till språket? Vilka förutfattade meningar/åsikter har eleverna om tyska som skolämne? Vem har bestämt om inte de själva sitt språkval? Hur ser elevernas bakgrund ut? Har grupptrycket någon betydelse för elevernas inställning och attityd till ämnet? Hur kan tyska språket göras mer intressant och rolig för eleverna? Hur mycket vill eleverna vara med och bestämma i tyskundervisningen? Är det någon skillnad på de olika årskurserna gällande elevernas inställning /attityd till ämnet? Resultatet av enkäten visar att huvuddelen av eleverna är måttligt nöjda. Många upplever tyskan som roligast i början, för att med tiden bli för enformig, krävande och för svår för dem. Huvuddelen av de tillfrågade tycker att det pratas för lite tyska under lektionstid och skulle vilja ägna mer tid åt att tala mer och lyssna oftare på tyska.