Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur genremedvetenheten kommer till uttryck hos svensklärare och elever, att få en uppfattning om vilka genrer eleverna behöver behärska och att få en förståelse för skrivsituationen i skolan. Jag har en önskan om att mina resultat skall vara till hjälp i vidare diskussioner kring genrer, både bland lärare och elever. Jag avser att uppfylla detta genom att försöka besvara följande frågeställningar: Hur vill lärare och elever definiera begreppet genre? Vilka genrer undervisar svensklärare i och varför föredrar de dessa genrer? Hur går undervisningen till? Vilka genrer anser lärare och elever att eleverna bör behärska efter avslutad skolgång? Finns det genrer elever behärskar eller skulle vilja behärska utanför skolan? För att uppfylla mitt syfte och kunna besvara mina frågeställningar har jag gjort en kvalitativ studie i två gymnasieskolor. Studien är baserad på nio intervjuer, som har fördelats på tre lärare i svenska och sex elever Mina resultat visar bl.a. att de flesta, både lärare och elever, definierar ordet genre som ett sorts indelningsverktyg. De genrer som eleverna ansåg sig behöva behärska efter avslutad skolgång var mest faktatexter. Svensklärarna hade en bredare syn på elevernas framtida genrekompetens. Skrivsituationen i skolan är ofta en rituell handling och kommunikationssyftet med texterna är förbisett. Elevernas önskemål om vilka texter de skulle vilja kunna skriva visar på en önskan om att vara en aktiv, kreativ och kommunikativ samhällsmedborgare. Min undersökning pekar också på ett behov att ute i skolorna diskutera t.ex. olika sorts språk och texter, syftet med olika texter. Skrivsituationen borde utvecklas till att skriva i olika situationer och för verkliga mottagare.