I denna uppsats har vi studerat kommuners kommunikatörers syn på sociala medier som riskkommunikationsverktyg och hur de använder sociala medier som kommunikationskanal för att göra samhället bättre på att hantera risker och kriser. Det har skett en explosionsartad utveckling av sociala medier de senaste tio åren och detta har medfört att tidigare forskning om sociala medier som riskkommunikationsverktyg är utdaterad och nya möjligheter och problematiska förhållanden har identifierats. Åtta kvalitativa intervjuer med kommunikatörer från Jönköpings och Värmlands läns kommuner genomfördes och intervjuerna analyserades utifrån tematisk analys. Totalt deltog sju kommuner varav en, vid intervjutillfället, inte använde sociala medier som riskkommunikationskanal. Resultatet visar att möjligheterna med sociala medier överväger nackdelarna samt att felaktig information och desinformation upplevs av kommunikatörerna som den största utmaningen. Vissa tidigare identifierade paradoxala förhållanden med riskkommunikation kvarstår, andra ses som mindre problematiska då ytterligare fem paradoxala förhållanden har identifierats i samband med ett ökat användande av sociala medier som riskkommunikationsverktyg.

In this thesis, we have studied municipal communicators' view on social media as risk communication tool and how they use social media as a communication channel to make society better in dealing with risks and crises. There has been an explosive development of social media in the last ten years, and this has meant that previous research on social media as a risk communication tool is outdated and new opportunities and dilemmas have been identified. Eight qualitative interviews with communicators from Jönköping and Värmland County municipalities were conducted and the interviews were analyzed based on thematic analysis. A total of seven municipalities participated, one of who did not use social media as a risk communication channel during the time the interviews were held. The results show that the possibilities of social media outweigh the disadvantages, and that the communicators perceive fake news and misinformation as the biggest challenge. Some previously identified paradoxical relationships with risk communication persist, others are seen as less problematic when five additional paradoxical conditions have been identified in connection with the increased use of social media as a risk communication tool.