Stress är idag ett samhällsproblem. Det är de vuxna som stressar men barnen tvingas också in i ett allt för högt tempo. Syftet med mitt arbete är att som blivande förskollärare få veta så mycket som möjligt om orsaker och om hur barn påverkas samt vilka åtgärder man kan ta till för att motverka stress hos barn. Jag har gjort min undersökning genom att jag har intervjuat fem förskollärare om deras syn på stress hos barn och min frågeställning blev att ta reda på vilka orsakerna är till att förskolebarn är stressade och hur man som förskollärare kan hjälpa barn att känna mindre stress på förskolan. Resultatet av arbetet visar att den största orsaken till stress på förskolan är de stora barngrupperna och för låg personaltäthet. Förskollärarna känner sig otillräckliga och känner att tiden aldrig räcker till. Konsekvenserna av detta blir att de vuxna inte har möjlighet att se och prata med alla barn varje dag. Barnen får helt enkelt inte det stöd som de så väl behöver för att utvecklas till empatiska och sociala människor. För att minska stressen på förskolan brukar man enligt en av förskollärarna dela in barnen i mindre grupper. En annan förskollärare berättar att man har långa ute eller innepass för att på så vis slippa avbryta barnens lek mer än vid måltider. Min slutsats blir att det är oerhört viktigt att barngrupperna minskas och personaltätheten ökas. Det innebär att mer pengar måste satsas på barnen.