Den ökande ohälsan på de svenska arbetsplatserna med stigande sjukskrivningstal som följd är ett stort problem. Forskning visar att om personalen själva har möjligheter att påverka sin arbetssituation och kan arbeta enligt schema som ger möjligheter till återhämtning minskar risken för ohälsa. Eda kommun har sedan något år tillbaka ett projekt där en ny arbetstidsmodell, benämnd 3-3-modellen, införts på en avdelning inom vård och omsorg. Modellen innebär att personalen arbetar tre dagar och är sedan ledig i tre dagar enligt ett rullande schema. Schemamodellen innebär en arbetstidsförkortning och del av arbetstiden utgörs av så kallad förtroendetid, som personalen får använda till exempelvis friskvård och kompetensutveckling. Därutöver ingår 15 extra arbetsdagar per år, som skall användas vid korttidsfrånvaro och ökad arbetsbelastning. Målet med projektet är att minska sjukfrånvaron, minska vikariebehovet och öka kontinuiteten i vården. För att kunna införa arbetstidsmodellen på den studerade enheten behövde bemanningen utökas, vilket medförde en ökad kostnad. Vårt uppdrag och syfte med uppsatsen var att ta reda på om den utökade kostnaden kompenserades genom minskning av andra kostnader. Vi var dessutom intresserade av att studera om den aktuella arbetstidsmodellen och dess tillämpning i Eda stämmer överens med teorier om vad som kännetecknar en frisk arbetsplats. Vi har använt oss av en kvalitativ metod eftersom vi ville få en djupare förståelse för problemområdet. För att genomföra vår ekonomiska utvärdering av projektet har vi använt oss av primär- och sekundärdata från kommunen. För att undersöka om arbetstidsmodellen stämmer överens med teorier om hur en friskare arbetsplats skapas har vi jämfört modellen med Angelövs teori. Efter genomförd undersökning kan vi konstatera att arbetstidsmodellen stämmer överens med Angelövs teori om hur en friskare arbetsplats skapas. Vi kan även konstatera att den merkostnaden för en ökad grundbemanning under vissa förutsättningar kompenseras genom minskning av andra personalkostnader. Vi redovisar med hjälp av en känslighetsanalys olika utfall beroende på hur kostnaden för timlöner fördelar sig mellan de två studerade enheterna. Övriga effekter som uppnåtts är att arbetstidsmodellen ger utrymme för kompetensutveckling och friskvård. Personalen upplever även att kontinuiteten i vården förbättrats.