Färdtjänst var tidigare en omsorgsfråga och lagen om färdtjänst gick att finna i socialtjänstlagen. 1998 trädde den nya lagstiftningen i kraft och färdtjänst är numera en trafikpolitisk fråga. I och med detta har riksdagen krävt att trafikhuvudmannen ska handikappanpassa den vanliga kollektivtrafiken för att på så sätt få ner kostnaderna för samhällsbetalda resor. Vår studie behandlar kommunikationen inom detta område. Uppsatsens övergripande syfte är att beskriva hur de inblandade aktörerna i den beställningsstyrda kommunicerar med varandra samt att i någon mån förklara varför det ser ut som det gör. Teorin har vi valt utifrån syftet och utgör grunden för hur vi i analyserat det resultat som framkommit i undersökningen. Vi har i vår studie valt att göra en fallstudie där vi studerat ett fåtal undersökningsenheter ingående. De data vi använt oss av är kvalitativ primärdata, då vi utfört tolv personliga intervjuer i Kalmar och i Örebro kommun. Vår studie är ad hoc, vilket innebär att den endast ger en bild av hur verkligheten såg ut under tiden för studien. Resultatet redovisar vi ur två perspektiv, dels med ett processuellt systemsynsätt och dels genom ett aktörsperspektiv. Systemsynsättet använder vi för att, genom en tjänstekarta, visa det system som möjliggör färdtjänstresorna men även för att få en överblick över vilka aktörer som är inblandade. Aktörsperpektivet åskådliggör relationerna mellan aktörerna och där presenteras även de olika aktörernas åsikter. Det vi kan konstatera efter att han genomfört studien är att de inblandade aktörerna överlag är väldigt nöjda med relationerna dem emellan. Skillnader vi kan se är att beställningscentralen i Örebro har en närmare relation med Länstrafiken. Detta anser vi bero på att beställningscentralen är ett dotterbolag till Länstrafiken i Örebro, vilket inte är fallet i Kalmar län. En annan skillnad är att vi har fått uppfattningen att resenärerna i Kalmar län har mer att säga till om jämfört med resenärerna i Örebro län. I diskussionen har vi valt att utgå från olika teman, balans, delaktighet, jämställdhet och kunskap, för att lättare kunna avgöra om det är fråga om dialog eller ej. Mellan många aktörer fungerar kommunikationen tillfredställande men vi har ändå upptäckt en del bitar som kan bli bättre. I båda länen saknar vi någon form av forum där alla aktörer har möjlighet att deltaga. Vi anser att detta är extra viktigt då vi även ser en risk till utveckling av en makthierarki. Detta grundar vi på att beställningscentralen skriver avtal med entreprenörerna som då får en underlägsen position. Beställningscentralen blir i sin tur upphandlade av trafikhuvudmannen. Ytterligare en förbättring som skulle kunna göras är att inrätta rutiner för hur klagomål och åsikter på bästa sätt ska kunna tas om hand.