Syftet med denna uppsats har varit att undersöka den bild som den svenska pressen, som har representerats av fyra tidningar med olika politiska sympatier, förmedlat av Adolf Hitler, ledare av tysklands nationalsocialistiska arbetarparti under sex nedslagspunkter mellan åren 1933-1945. Valet av tidningar, Svenska Dagbladet (moderat) Ny Dag (kommunistisk), Arbetet (socialdemokratisk) och Dagens Nyheter (liberal), beror på att de representerar olika politiska ståndpunkter. Valet av nedslag, då Hitler tog makten 1933, då Hitler blev rikskansler 1934, Hitlers 50-årsdag, andra världskrigets början 1939, 20 juli-attentatet mot Hitler och självmordet i Berlin 1945, beror på att ingen tidigare undersökt pressens reaktioner på dessa och att det är viktiga händelser i historisk mening. Vi måste komma ihåg att föra berättandet om denne manipulativt onda man vidare så att inte historien upprepar sig. Under forskningens gång har jag också haft följande forskningsfrågor i åtanke: Ändrades den förmedlade bilden av Hitler med åren? och Kan man urskilja någon form av ”Tyskvänlighet” respektive motstånd hos någon av de utvalda tidningarna? Jag har dessutom utgått från att bilden av Hitler förändras med åren allt eftersom folk blir mer upplysta om hans gärningar och allt eftersom tysklands läge förändras, som teoretiskt antagande. Mest konkret har ND och Arb varit som hela tiden var fientligt inställda till Hitler. SvD gav en ganska entydig bild, även om det är en klart motsatt, tidningen var den som är mest positivt inställd till Hitlerregimen. DN varierade, Vid 4 av 6 nedslag så har de ställt sig negativa till Hitler, det var i de första och sista nedslagen som man var Hitlervänlig, samtidigt som man i ledaren sista nedslagsåret ger en bild av att Hitler vill roffa åt sig i Ryssland. Alltså var tidningen mest negativt inställd men låter ibland positiva röster komma till tals. Slutligen konstaterades att det teoretiska antagandet endast stämde i ett av fallen, nämligen Dagens Nyheter.