Denna uppsats undersöker hur undervisningen vid Alingsås elementarskola för flickor under perioden 1882–1905 bidrog till att fostra eleverna i enlighet med ett traditionellt kvinnligt borgarideal. Den valda metoden är en kombination av en kvantitativ ansats av skolans läsordningar och kvalitativ tolkning av verksamhetsredogörelser med syftet att analysera ämnesfördelningens förändring över tid och dess koppling till samtida könsnormer och samhällsideal. Genom nedslag i tre specifika läsår (1882/83, 1901/02 och 1904/05) analyseras det hur undervisningen balanserade mellan att höja flickornas bildningsnivå och reproducera idén om kvinnans plats i hemmet. Resultatet visar bland annat att modersmål, kristendom och handarbete var stabila kärnämnen som förmedlade goda traditionella kvinnliga egenskaper. Samtidigt som det syns förändringar i främmande språk, där franskan successivt ersattes av tyska och engelska. Den språkliga förändringen kan tolkas som ett uttryck för de globala samhällsförändringar som kan kopplas till industrialiseringen. Detta visar även hur en småstad som Alingsås påverkades av lokala normer och globala processer. Uppsatsen bygger på tidigare forskning av Gunhild Kyle, Ingela Schånberg och Gunnar Richardson som visar hur flickskolan fungerade som en viktig institution för samtidens köns- och bildningsideal vid sekelskiftet 1900.