Denna uppsats har Olga Dysthes bok Det flerstäm-miga klassrummet som en teoretisk utgångspunkt. Hennes undersökning bygger på fallstudier av fyra klassrum, två i Norge och två i USA. Enligt Dysthe är det dialogiska klassrummet en viktig förutsättning för hur människor fungerar i ett de-mokratiskt samhälle. Dessa tankar delar jag med Dysthe, och jag har därför funnit det intressant och angeläget att studera om hur några lärare och elever i svenskämnet vid ett gymnasium i Sverige, upplever Dysthes teorier om det flerstämmiga/dialogiska klass-rum-met. Som metod har jag använt den kvalitativa forskningsintervjun. Undersökningen be-står av fyra intervjuer, där jag försöker att analysera och tillämpa en del av Dysthes idéer på. Även andra teoretikers och för-fattare belyses i uppsatsen. Jag har intervjuat en manlig lärare vid ett yrkesförberedande program, samt en kvinnlig lä-rare vid ett teoretiskt program. Dessutom har jag valt att också intervjua en manlig elev vid ett yrkesförberedande program, samt en kvinnlig elev vid ett teoretiskt program. De utvalda ele-verna är elever till de intervjuade lärarna, och gick vid intervjutillfället i årskurs tre. Huvudslutsatsen av undersökningen är att både lärare och elever upplever att den dialo-giska metoden förekommer på ett positivt vis i undervisningen. Dock skiljer sig deras upp-fattningar lite genom att den kvinnliga eleven upplever att delar av undervisningen är mono-logisk. En orsak till att den kvinnliga eleven ger svar som kan tolkas på fler sätt, kan vara att hon håller på att utvecklas till vad Mc Laren graderar som tredje positionens läsare dvs. criti-cal literacy. Genom att den kvinnliga eleven läser ett omfattande urval av litteratur vid sitt gymnasiepro-gram, tränas kontinuer-ligt hennes läsförmåga, vilket i sin tur gör att hon tränas i att utveckla sina svar på frågor.