Ett mål som satts upp i den nationella kursplanen för ämnet historia, är bland annat att en elev i slutet av det femte skolåret skall känna till grunddragen i valda delar av den svenska och nordiska historien. Av betydelse är också att få insikt i det mångkulturella inom landet och situationen för de minoriteter som finns. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka vad som tas upp om den samiska kulturen i läroböcker för yngre åldrar i grundskolan. En kvalitativ metod har använts för att uppfylla detta krav. Genom analys av främst texter, men också i någon mån av läromedlens bilder, har läroböcker i geografi och historia granskats från fyra större läromedelsförlag. Detta för att kunna göra en jämförelse av i vilken utsträckning den samiska kulturen behandlas, och på vilket sätt detta egentligen görs. Tre underliggande frågeställningar utifrån syftet ligger till grund för uppsatsen, och dessa har utifrån sex frågor om övergripande mål och objektivitet granskat hur den samiska kulturen skildras i läroböcker, och hur dessa är uppbyggda kring det aktuella ämnet. Uppsatsens slutsatser i den avslutande diskussionsdelen knyter an till frågeställningarna och menar att det i stort sett är liknande framställningar samtliga förlags här granskade läroböcker förmedlar, ifråga om den samiska kulturen. Av det som finns skrivet i läromedel och läroböcker är mycket av framställningarna stereotypa beskrivningar som inte går vidare på djupet. Läsaren får vid en närmare granskning en känsla av att framställningen av samerna överlag i läromedlen inte är skrivna med någon vidare entusiasm, utan för att kursplaner uttryckligen påpekar att den samiska kulturen skall behandlas. Mycket av det som finns skrivet om samer är färgat av myter och fördomar, som ger en felaktig bild; så också i läroböcker.