Syftet med uppsatsen är att undersöka ett begränsat antal historieprov från högstadiet och utifrån dessa se vilken kunskapssyn och historiesyn som kan tänkas förmedlas till eleverna. För att uppnå syftet används en analysram som innefattar klassificering av kunskapssyn och diskussion om historiesyn. De tre proven som undersöktes visade sig innehålla en typ av kunskap som kan betraktas som kunskap sammansatt av enkla kvantifierbara data eller enklare fakta som redan finns ”färdigproducerad” i samhället i form av kulturarv eller i böcker som vetenskap. De som kritiskt pekat på denna kunskapstyp som skolans kunskap visade sig i den högst begränsade undersökningen ha rätt. Vad gäller historiesyn så innehöll proven i stor utsträckning något som kan kallas ”frågesportshistoria” bestående av små fragment av det historiska stoffet. Således var innehållet i proven i väldigt begränsad utsträckning riktad mot att få eleverna att försöka analysera och problematisera historien. Vanligt förekommande var också att frågorna riktades mot länder och ländernas ledare som politiska aktörer. Uppsatsens grundläggande antagande är att proven har en oerhört stor betydelse för vad eleverna uppfattar som relevant och betydelsefullt i det aktuella ämnet. De prov som undersöktes kan därför tänkas innebära att eleverna uppfattar ämnet historia som något stelt och förutsägbart då det viktigaste är att lära sig att memorera, inte att reflektera, analysera och tänka.