I dagens industrisamhälle omvandlas stora mängder energier vid tillverkningsprocesser. Vad som uppmärksammas i allt fler sammanhang är hur industrin kan energieffektiviseras. Ett alternativ är att utnyttja vad naturen kan ge på naturlig väg. Ett företag som utnyttjar de naturliga resurserna på det här sättet är Stora Ensos fabrik i Forshaga. I Stora Ensos fabrik finns plastbeläggningsmaskiner, samt tillhörande kringutrustning som genererar värme. För att kyla bort värmeenergin har fabriken ett processkylsystem med tillhörande kylbassäng. Till kylbassängen är även ett kylsystem för fabrikens komfort- kylanläggning anslutet. Projektet innefattar att studera två delområden. Det ena innefattar en systemanalys av nuvarande processkylsystem, för att utröna om det finns ett bättre alternativ att utnyttja älven som kylresurs under övergången mellan vinter och sommardrift. Det andra innefattar en analys av vad konsekvenserna blir om befintlig köldbärare byts till köldbärare med frysskydd i komfortkylanläggningen. För att analysera nuvarande processkylsystem utförs temperatur- och flödesmätningar vid olika driftfall. En modell skapas över systemet och simuleras i SIMULINK, vilket ger energibesparingen vid en ny systemlösning. För att studera vad konsekvensen blir vid ett byte till frysskydd i komfortkylsystemet, utförs informationssökning i fabrikens underhållsarkiv, beräkningar, samt att modeller över kylbatterier och värmeväxlare skapas och simuleras i SIMULINK. Från simuleringen med ny systemlösning i processkylsystemet, erhålls energibesparingen under tidsperioden mellan vinter och sommardrift. Besparingen kan vid optimal drift variera mellan 696-949 MWh , samt att senareläggningen av kylmaskinernas startdatum varierar mellan 16-21 dagar. Från simuleringar av komfortkylanläggningens kylbatterier och installerade värmeväxlare, erhålls tilluftstemperaturer som inte ökar mer än 0.5ºC och värmeväxlarna för samtliga ventilationszoner i studien är rimliga att installera. Utifrån effektkurvorna kan man se att det förekommer variationer vid konstanta maskin- hastigheter, vilket kan bero på störningar i processkylsystemet. I studien har energi- besparingen gällt för våren. Naturligtvis kan energibesparing göras på liknande sätt på hösten. Med ny köldbärare noteras att uppnådd kyleffekt och tilluftstemperatur efter kylbatteriet är nära det dimensionerade för samtliga ventilationsaggregat. Slutsatsen blir att fabriken kan utnyttja älven som kylresurs en längre tid under året. Sett ur ett energiperspektiv är en ny lösning med värmeväxling på processreturledningarna ett mycket bra alternativ. Kan man acceptera att tilluftstemperaturen ökar med några procent och det känns angeläget att införa en arbetsbesparande åtgärd för underhållspersonalen, är det en god idé att införa frysskydd som köldbärare för kylbatterierna i komfortkylsystemet.