Kassaflödesanalys/finansieringsanalys är benämningen på en rapport som i vissa fall enligt lag ska ingå i en årsredovisning. Tanken är att denna rapportdel ska visa det verkliga penningflödet i ett företag. Detta penningflöde är fritt från de värderingsregler och periodiseringar som i stor utsträckning präglar en resultat- och balansräkning. Vårt syfte är att undersöka vilken roll kassaflödesanalysen åläggs vid bankers kreditbedömning av företag. Vi har försökt att skapa en helhetsbild av kassaflödesanalysen genom att beskriva dess bakgrund, framväxt, innehåll och innebörd. Det finns en mängd rekommendationer om kassaflödesanalyser från olika organ som lett till oenhetlig redovisning och därmed förvirring. Vi presenterar de som har ansetts haft störst betydelse för svensk del. Vidare redogör vi för den begreppsförvirring som finns inom ämnet samt presenterar två verkliga fall som visar den betydelse som kassaflödesanalysen kan ha vid bedömning av företag. 1998 kom Redovisningsrådet med sin rekommendation om kassaflödesanalysen (RR:7) som ska verka normsättande för den svenska redovisningen. Denna rekommendation beskrivs utförligt och utgör grunden för vår undersökning. Då kassaflödesanalysen visar reella penningflöden ansåg vi att den i hög grad borde användas när banker bedömer företags återbetalningsförmåga och därmed kreditvärdighet. Det framgår att bankerna bygger sin bedömning på två olika delar. Dels en verksamhetsanalys där mer ”mjuk” data baserad på affärsidé, ägarstruktur m m, analyseras och dels en räkenskapsanalys där de ekonomiska rapporterna står i centrum och kassaflödesanalysen ingår som ett delmoment.