Endre søk
RefereraExporteraLink to record
Permanent link

Direct link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • apa.csl
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Makten över den svenska redovisningen - exemplet goodwill
2003 (svensk)Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
Abstract [sv]

Idag ser den externa redovisningen, till stora delar, olika ut världen över. Detta grundar sig framförallt i att redovisningen vuxit fram på skilda platser och under olika förutsättningar. Den ökade globaliseringen med internationellt verksamma företag samt internationella kapitalströmmar har dock medfört att allt fler röster höjts för en harmonisering av redovisningen. I Europa har EU (Europeiska unionen) verkat för en ökad samsyn på redovisningen för de europeiska företagen medan IASB (International Accounting Standards Board) arbetat för en världsomspännande redovisningsharmonisering. Sverige har under ett antal år försökt anpassa sig till den internationella redovisningen, bl.a. genom Redovisningsrådets rekommendationer som i princip är översättningar av IASB:s standards. Genom medlemskapet i EU blir även användandet av dessa standards obligatoriskt fr.o.m. år 2005. Syftet med denna uppsats är att utifrån svensk synvinkel och ett valt exempel försöka påvisa vilka skillnader och problem som kan uppstå i redovisningen för svenska noterade företag beroende på vilka normer som blir dominerade vid den fullständiga övergången till IASB:s standards år 2005. Vi försöker i denna uppsats uppfylla vårt syfte genom att använda oss av exemplet goodwill. I linje med detta har vi författat ett teorikapitel där vi tar upp historiska olikheter i redovisningstraditioner länder emellan. Därefter redogör vi för uppsatsens referensram där vi beskriver vilka utländska och inhemska normgivare som påverkar den svenska redovisningen samt avslutningsvis vilka regler som gäller i Sverige och internationellt för koncernredovisning och goodwill. I vår analys ser vi att den amerikanska redovisningsnormgivaren FASB (Financial Accounting Standards Board) har ett stort inflytande över IASB och därmed indirekt också över den svenska redovisningen. Vi konstaterar vidare att FASB förändrat sina standards gällande koncernredovisning samt goodwill och att detta sannolikt kommer att påverka även svenska noterade företag. I analysen presenteras även en del åsikter om vad dessa förändringar kan komma att innebära.

sted, utgiver, år, opplag, sider
2003. , s. 33
Identifikatorer
URN: urn:nbn:se:kau:diva-51284Lokal ID: FEK C-102OAI: oai:DiVA.org:kau-51284DiVA, id: diva2:1099776
Fag / kurs
Business Administration
Tilgjengelig fra: 2017-05-29 Laget: 2017-05-29 Sist oppdatert: 2026-02-12

Open Access i DiVA

Fulltekst mangler i DiVA

Søk utenfor DiVA

GoogleGoogle Scholar

urn-nbn

Altmetric

urn-nbn
Totalt: 57 treff
RefereraExporteraLink to record
Permanent link

Direct link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • apa.csl
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf