Against the background of the increased importance of multimodal expressions in today's textual landscape and the importance of young people's reading skills in the encounter with argumentative texts on the internet, the aim of this thesis is to increase knowledge about lower secondary students' critical reading of digital multimodal argumentative texts in L1, such as digitally published opinion pieces, Youtube videos, and websites. 

Drawing on multimodal social semiotics combined with critical literacy, the following research questions were studied: How do students read and make meaning of digital multimodal argumentative texts? How does students’ agency emerge through their descriptions of reading digital multimodal argumentative texts? What educational implications for teaching about reading multimodal argumentative texts can be discerned?

12 lessons in three classes (students aged 14-15) in Sweden have been filmed using three video cameras, in which the students make meaning of texts individually, in pairs, and in groups of four. 12 interviews with students in pairs have been conducted using video recordings as stimulated recall. Intertextual content analysis was used to examine the transcripts of the video recordings with an expansion to include aspects of visual grammar. Reflexive thematic analysis was used to analyse the recorded and transcribed interviews. 

Findings indicate students’ awareness of ulterior motives in the texts, yet relying on professional-looking texts or senders who appear authoritative. Lacking knowledge of argumentative text analysis, the students invent strategies when examining the texts. The students show agency in their reading process when finding their individual reading paths and making use of previous knowledge. Multimodal affordances are primarily used when reading texts dominated by other modalities than verbal text. Consequently, reading education needs to deal with reading and analysing argumentative as well as multimodal texts.

Läsa bredvid raderna är en avhandling om hur högstadieelever gör när de läser texter på nätet som försöker påverka dem på något sätt. Digitala texter är komplexa då de erbjuder olika läsvägar och består av olika uttrycksformer som skriven text, bilder, filmklipp och ljudfiler. Det är inte heller alltid självklart vem som ligger bakom texten, hur pålitlig den är eller vilket syftet är. 

I studien har högstadieelever filmats när de läser och samtalar om olika nättexter som innehåller argumentation och blivit intervjuade efteråt. Utifrån socialsemiotisk multimodal teori tillsammans med ett critical literacy-perspektiv visar resultaten av analyserna att elever uttrycker en hög grad av agens och medvetenhet i sin läsning, men ändå tenderar att ha stark tilltro till texter och avsändare som framstår som auktoriteter. Vidare har elever ofta svårt att kritiskt analysera multimodala texters argumentation och uttrycker sig istället om texter som en helhet.

Avhandlingen bidrar med kunskap om hur elevers läsning och meningsskapande process ser ut och presenterar didaktiska implikationer som pekar på svensklärarens viktiga roll i arbetet med digitala multimodala argumenterande texter i klassrummet.

Linking Instruction and Student Achievement – Professional Learning Observations of Teaching (LISA-PLOT) är en tvåårig praktikutvecklande forskningsstudie inom ramen för den nationella försöksverksamheten med praktikutvecklande forskning, Utbildning, Lärande, Forskning (ULF). I studien undersöks dels om användning av kollegial observation och återkoppling utifrån forskningsbaserade kriterier kan bidra till utveckling av svensklärares läsundervisning, dels om samarbetet inom en regional ämnesdidaktisk nätverksmodell, bestående av forskare, lärare, utvecklingspedagoger (lärledare) och rektorer, kan bilda en långsiktigt hållbar infrastruktur för samarbete om fortsatt praktikutvecklande forskning och professionsutveckling. I studien kombineras därför professionsutveckling och praktikutvecklande forskning med utgångspunkt i ett avtalat samarbete mellan Karlstads universitet, Regionalt Utvecklingscentrum i Värmland, Eda kommun, Karlskoga kommun, Karlstads kommun och Kils kommun.

Studien visar att kollegial observation och återkoppling utifrån forskningsbaserade kriterier efterföljt av gruppbaserad analys och lektionsplanering ger ett gott stöd till lärarnas undervisningsutveckling. Lärarna själva menar att det stärker deras pedagogiska ledarskap, höjer kvaliteten på undervisningen och leder till ett fördjupat fokus i arbetet med texter av olika slag. Studien visar också att lärledarna (som är språk-, läs- och skrivutvecklare i kommunen och har en lärstödjande funktion i projektet) spelar en central roll för att driva utvecklingsprocessen långsiktigt och med bibehållet ämnesdjup. Schemamässiga behov som tid för inläsning av teori, tid för reflexion, möten och gemensam planering utgör också centrala faktorer för att säkerställa långsiktig hållbarhet i utvecklingsarbetet och samarbetet mellan universitet och skola. I rapporten diskuteras studiens kunskapsbidrag i förhållande till befintlig forskning på området. Vi diskuterar också resultatens implikationer för det långsiktiga arbetet med undervisningsutveckling i skolan och utmaningar på organisationsnivå både för självstyrt utvecklingsarbete och för samverkan mellan universitet och skolhuvudmän kring praktikutvecklande forskning och skolutveckling.

De senaste åren har stor uppmärksamhet riktats mot behovet av praktiknära, eller praktikutvecklande, forskning i skolan. Tillsammans väntas forskare och lärare utarbeta ny kunskap och vetenskapligt underbyggda metoder för höjd kvalitet och ökad måluppfyllelse. Föreliggande artikel rapporterar resultat från en kvalitativ pilotstudie tillsammans med fyra lärare i det så kallade ULF-projektet (Utbildning, Lärande, Forskning), där forskare och lärare på gemensamt initiativ prövar en modell för samarbete om utvecklad undervisningskvalitet. Studien bygger på tidigare storskaliga observationsstudier där särskilda observa­tionsprotokoll utformats för att identifiera kritiska aspekter av undervisningskvalitet. Syftet med studien är att pröva om observationer och videoinspelningar av undervisning följt av återkoppling till lärarna utifrån ett sådant observationsprotokoll (PLATO) kan användas för att stötta lärarnas undervisningsutveckling. Forskningsintresset riktas dels mot observationernas och återkopplingens eventuella påverkan på undervisningen eller på lärarnas tänkande om undervisningen, dels mot förutsättningarna för att underlätta och utvidga samarbetet och göra det mer långsiktigt hållbart. Resultaten antyder att de forskningsbaserade kvalitetsdimensionerna i PLATO syn­liggör relevanta utvecklingsområden som lärarna drar nytta av i planering och analys av sin undervisning. Samtidigt konstateras att ett fungerande forsknings- och utvecklings­samarbete fordrar mer tid i lärarnas schema för planering och reflexion och en lokalt placerad ämneskompetent mottagarresurs som kan driva och förankra utvecklings­arbetet på huvudmannanivå. Implikationer för ett utvecklat och uppskalat samarbete diskuteras i artikeln.

Skolans demokratiuppdrag innefattar att elever utvecklar ett kritiskt reflekterande förhållningssätt till texter. I denna artikel belyser vi utifrån ett critical literacy-perspektiv hur detta kritiska förhållningssätt kan förstås i relation till ett inslag i tibetanska skolor – den tibetanska argumentationstekniken. Tekniken är utvecklad inom en religiös och filosofisk kontext, men implementeras nu i sekulära skolor i ambition att stärka elevernas självförtroende och tänkande. Syftet med denna artikel är att fördjupa kunskapen om hur den tibetanska argumentationstekniken gestaltas i undervisning i exiltibetanska skolor i Dharamsala, Indien. Ett specifikt fokus riktas mot hur argumentationstekniken kan förstås utifrån ett perspektiv där utvecklandet av en kritisk reflexion ses som en nödvändig del av utbildningsuppdraget. Det empiriska materialet till artikeln består av observationer vid skolbesök och intervjuer med lärare. Våra resultat pekar på att lärarna, när de använder argumentationstekniken som en del av undervisningen, upplever att elever utvecklar sin språkförmåga och ämnesförståelse och dessutom stärker sitt självförtroende. Tillgången till verktyget verkar ge eleverna tillgång till språk och kunskaper som utvecklar deras förmåga till logiskt tänkande och att själva uttrycka sig, vilket i sin tur ger dem större makt att påverka sina framtida möjligheter. Resultaten pekar också på att argumentationstekniken lämpar sig särskilt väl för vissa ämnen och särskilda ämnesinnehåll.