Den finländsk-svenska vänortsverksamheten har sitt ursprung i vinterkriget 1939–1940, då svenska kommuner och städer ”adopterade” finska orter för att stödja den krigsdrabbade befolkningen. Kontakten mellan bruksorterna Hällefors i Bergslagen och Fiskars i Pojo etablerades 1944. Under de följande decennierna utvecklades samarbetet till en formaliserad vänortsverksamhet. År 1977 inleddes ett officiellt vänortssamarbete mellan Hällefors och Pojo. Båda orterna påverkades av avindustrialiseringen, särskilt under 1980- och 1990-talen. När nedläggningar och ekonomisk omstrukturering började märkas, fick utbytet en mer ömsesidig karaktär där erfarenhetsutbyten kring kommunala strategier kommunicerades mellan dessa två kommuner som uppfattade sig stå inför liknande utmaningar.

Presentationens fokus är hur samarbetet ”gjordes” och hur erfarenhetsutbyte kring industriella nedläggningar, befolkningsminskning och ekonomisk omställning hanterades. Hur användes lokala berättelser, särskilt de som lyfte fram den tidiga industrihistorien och den finska arbetskraftsmigrationen till Sverige efter kriget? På vilket sätt kom den gemensamma erfarenheten av tvåspråkighet att forma utbytet? Genom att sätta samarbetet i ett bredare perspektiv på industriorters omvandling undersöks, med stöd i arkivmaterial och mediarapportering, hur vänortssamarbetet präglades av avindustrialisering och ekonomisk nedgång.

This report examines how historical experiences of industrial change shape community responses to the ongoing transition toward green steel production. Drawing on case studies from industrial localities in Sweden and the United Kingdom, the analysis highlights the importance of collective memory, local identity, and past restructuring in shaping expectations of future change.

The findings show that support for the green transition is generally strong, but depends on its perceived continuity with existing industrial practices and local narratives. Scepticism is primarily directed at issues of implementation rather than environmental goals. The report underscores that successful transitions require not only technological and economic solutions, but also attention to social and cultural dimensions.

For policymakers, the key implication is that green industrial transitions are more likely to gain legitimacy and public support when they are framed as extensions of existing industrial trajectories, while actively addressing local concerns about jobs, stability, and long-term viability.

Efterkrigstidens kraftiga expansion ställde framförallt bruksorterna inför stora utmaningar. Inflyttningen av arbetskraft samtidigt som sociala välfärdsreformer var under uppbyggnad där kommunerna var delansvariga innebar åtgärder på lokal nivå.När industrikrisen sedan slog till var således kommunerna mitt inne i flera omvälvande förändringsprocesser som hade växt fram och stärkts av uppgång och inflyttning. Stålindustrins omstrukturering som påbörjades under 1970-talet ledde istället till en betydande avindustrialisering och nedgång i de mellansvenska industrisamhällena. Kommunblocksreformen (1962–1974) medförde också att vissa tidigare industrikommuners funktion som centralort inte fanns kvar efter reformen. Kommunsammanslagningarna har således inneburit att avindustrialiseringen mer eller mindre osynliggjorts i vissa mindre industrisamhällen när statistiska medeltal endast synliggjorts på kommunnivå. Betydande lokala omställningar på platser med erfarenheter av kraftig expansion följt av nedgång skapar starka kontraster för innevånarna. Kollektiva identitetsprocesser har varit stadda i förändring och de lokala utmaningarna har många gånger sannolikt varit större och mer diversifierade än man från en övergripande nationellt utsiktspunkt kunnat ana. Vi kommer att belysa hur olika bruksorter ställdes inför förändringsprocesser och hur lokala problem och lösningar hanterades. Industrinedläggningar och kommunsammanslagningar brukar ofta hanteras som två separata samhällsomvandlingsprocesser. Att se hur de sammanfaller på lokal nivå är betydelsefullt för förståelsen av städers- och industriorters historia från 1970-talet fram till idag.  

Det borde vara en självklarhet att alla kategorier arbetare ska ingå i forskning om bruksorter men när det gäller industrialisering och avindustrialisering är det fortfarande en manligt dominerad historia man möter. Avindustrialisering, eller strukturomvandling, medför förändringar av orter och hela regioner med arbetslöshet som utmanar traditionella könsroller och utflyttningar. I stålkrisens efterdyningar har olika insatser gjorts för bruksorters överlevnad.  

En av dessa satsningar var Bergslagsdelegationen 1986–1990 vars syfte var att bedriva, och ge ekonomiskt stöd till, utvecklingsarbeten samt förändra attityder som ansågs kopplade till bruksanda. Ett halvår efter beslutet motionerades om frånvaron av specialdestinerade satsningar på kvinnor i projektet, trots en budget på 450 miljoner kronor.[1]  I vår presentation kommer vi ge exempel på hur lokala initiativtagare, genom exempelvis samarbeten inom regioner och utifrån centralt initierade projekt, föreslog och genomförde åtgärder för att hantera kvinnors situationer i bruksorters strukturomvandlingsprocesser.

 [1] Motion till riksdagen, 1986/87: A472.

Utveckling eller avveckling? Avindustrialisering och återindustrialisering. Grön omställning. Hur påverkar dessa processer mindre orter i Sverige?

Filmen tar oss med till fem bruksorter och skildrar industriella och samhälleliga förändringar genom människors egna berättelser. Filmen gör nedslag på ett antal platser där vi möter personer som i olika sammanhang stött på och brottats med utmaningarna i mindre orter.

Det här är en film för alla som engagerar sig i, lever eller verkar i små kommuner i Bergslagen eller annorstädes. Genom intervjuer med människor som arbetat med dessa frågor i Värmlands och Örebro län vill filmen bidra till att motverka den stigmatisering som pågår och som länge präglat bruks- och mindre orter.

Medverkande: Magnus Ahlstrand, länsarkitekt, Länsstyrelsen Värmland Hector Vallejos, tidigare kommunalråd, Munkfors Ewa-Leena Johansson, tidigare kommunalråd, Ljusnarsberg Maria Frisk, näringslivsstrateg, Region Värmland Max Jakobsson, forskare, Mälardalens universitet Tack till er alla!

Filmen är producerad av Stefan Backius, lektor i historia, och Annika Jonsson, lektor i sociologi, båda vid Karlstads universitet, för Centrum för forskning om hållbar samhällsförändring (CRS).

Following the steel crisis of the 1970s, many Swedish industrial communities underwent major transformations in the 1980s and 1990s. The restructuring of the steel industry led to significant deindustrialisation in the industrial communities of central Sweden. For communities heavily dependent on large industrial enterprises, deindustrialisation posed fundamental economic and social challenges for local communities and their residents. These challenges also led to a redefinition of the towns identities as iron and steel towns, with stable, dominant companies and secure, lifelong jobs for generations of men. In these redefinitions, the old masculinities were less viable.The emerging local labour and economic policies of the 1980s and 1990s became crucial to the survival of the community. Although this area of intervention became the concern of all affected municipalities, the strategies and directions of action took different paths. This presentation will explore how some mill towns (bruksorter) in the formerly thriving industrial belt of Bergslagen have dealt with the sudden and challenging closures or downsizing of factories, with impoverishment, unemployment and out-migration as scenarios to be avoided or at least managed.

Ett panelsamtal som behandlade utmaningar som små kommuner står inför i dag och de möjligheter som finns och kan finnas i framtiden. Avfolkning, migration, avindustrialisering och återindustrialisering – vad är egentligen utveckling och när bör vi tala om anpassning eller rentav avveckling? Problem och möjligheter kan te sig olika för olika aktörer, här spelar inte minst historiska erfarenheter roll då de påverkar synen på önskvärda framtider. Syftet med seminariet är att synliggöra olika perspektiv på de utmaningar som små kommuner står inför och de möjligheter som finns och kan finnas framöver. Samtalet kommer att röra bland annat tillväxtnormen, kommunsammanslagningar och historiens betydelse.