Detta är en projektrapport från ett ULF-finansierat forskningsprojekt där sex stycken förskollärare och en forskare tillsammans har fokuserat på förskollärares ansvars- och ledarskapsuppdrag. Syftet med projektet är att bidra med kunskap om förskollärares föreställningar om sitt ansvar för, och ledande av, förskolans pedagogiska arbete. Syftet är också att utveckla en modell för hur förskollärares ledarskap kan utövas i praktiken. 

Resultatet visar att förskollärare ser möjligheter i att ta ansvar för och leda det gemensamma arbetet i sina arbetslag bestående av blandade yrkeskategorier genom att använda sig av strukturerade samtalsmodeller som en metod. Samtalsmodellerna stödjer förskollärarna i att leda de kollektiva och kollegiala lärprocesserna i arbetslaget för att på sikt stärka den pedagogiska kvaliteten. Dilemman som blir framträdande är att förskollärarna inte upplever sig ha ett tydligt mandat att leda i sina arbetslag ännu. Den långa traditionen där alla tar lika mycket ansvar, oavsett utbildning, och där det inte förekommer en formell ledare i ett arbetslag är fortfarande dominant. Förskollärarna upplever heller inte att de har tid eller mer riktad kunskap att leda det gemensamma arbetet. Men genom att använda strukturerade samtalsmodeller ser förskollärarna ändå möjligheter i att skapa en lärande kultur där allas olika kompetenser kan tas tillvara och där alla känner sig inkluderade och delaktiga.

En del av svenska förskollärares uppdrag innebär sedan år 2018 att leda arbetslagets gemensamma arbete i förskolan. Ur ett historiskt perspektiv har den svenska förskolan karaktäriserats av en demokratisk och platt organisationsstruktur, där förskollärare och barnskötare delat ansvaret lika inom arbetslaget. Syftet med studien är att bidra med kunskap om förskollärares föreställningar om sitt ledarskapsuppdrag i relation till arbetslagets gemensamma arbete. Fyra kvalitativa fokusgruppsintervjuer med 18 förskollärare har genomförts och sedan analyserats utifrån positioneringsteori. Resultaten visar att yrkeserfarenhet och jämlikhet initialt beskrivs som avgörande för uppdraget att leda. Successivt under samtalets gång lyfts förskollärarutbildningens betydelse fram som alltmer central för uppdraget att leda förskolans undervisning. Det framträder en tystnadskultur inom de egna arbetslagen gällande de olika yrkeskategoriernas varierande kompetenser. Studiens slutsats är att förskollärare behöver olika former av stödstrukturer för att utöva sitt ledarskap i praktiken. Här ingår att rektor tydligt kommunicerar förskollärares mandat att leda till arbetslaget som helhet.

The purpose of this doctoral thesis is to develop more understandings concerning children’s influence in preschool. By adopting an immanent approach the study centers on young children’s affective relations with the milieu in preschool.

The empirical material was produced through approximately 30 hours of observations by video camera and field notes in a preschool department with children aged one to three years. Focus of the observations has been to follow the children in their everyday lives in preschool.

The result shows three forms of influence characterized by four qualities. One quality is that influence is understood as collective. This means that the children’s relations always involves other actors, both human and non-human which produces an understanding of influence as fluent in the relations between different actors. Children’s relations also emerge through active affects with a creative quality to produce difference and alternatives. This produces an understanding of a child-influence. The result shows how the active intensity in child-influence also sometimes involves the pedagogues. Other affects that has emerged between the children and the milieu in preschool are the passive ones. These affects decreases the intensity and are characterized by acting as usual and according to routines. The pedagogues’ responses to the children’s relations are characterized by both a standardized response that points to a territorialization of earlier routines and the recognizable, and an affective attunement which emerge as a quality where the pedagogues’ tune in to the children’s affective relations. The affective attunement becomes a possibility for a togetherness-influence.

The study concludes that instead of arranging certain situations where children verbally can express their opinions and take part in decision-making the influence of young children can be based on their bodily and affective relations with the milieu in preschool.

Alla barn i förskolan skall ha reellt inflytande över verksamheten enligt förskolans läroplan. Tidigare studier visar att arbetet med barns inflytande ofta innefattar individuella förmågor som att verbalt uttrycka en åsikt, göra olika val samt förstå konsekvenser av dessa val. Detta riskerar att exkludera förskolebarn i åldern ett till tre år. Syftet med denna avhandling är att utveckla fler förståelser av de yngsta barnens inflytande i förskolan. Genom observationer av en förskoleavdelning har fokus riktats mot det barnen söker sig till i miljön i förskolan.

Studien visar hur inflytande kan förstås kollektivt där både mänskliga och ickemänskliga aktörer relaterar med varandra och blir delaktiga i det som sker. Det blir därmed inte intressant att förlägga inflytandet till en individ i sig själv. Inflytande lyfts även fram i relation till barnens både kreativa och nyskapande samt upprepande och upprätthållande relationer med miljön i förskolan. Pedagogernas respons till barnens relationer bemöts med att bromsa upp men också genom att tona in barnens kroppsliga uttryck vilket förstås som en möjlighet för barns inflytande.

Avhandlingen bidrar med ökad kunskap om hur de yngsta barnens inflytande i förskolan kan ta form genom deras kroppsliga relationer med förskolans miljö.

The purpose of this chapter is to highlight and challenge a dominant contemporary perspective regarding children in relation to education, learning and democracy. This perspective primarily puts economic and future-oriented ideas in focus. Scholars are now claiming that this perspective has become so prominent that it many times is assumed as the only true, right and possible alternative. In relation to this I find it interesting to contest this dominant discourse by proposing an alternative approach where a more inclusive and pluralistic idea highlights individual differences and diverse worldviews.

The chapter provides a review of key literature where the different approaches are highlighted. By introducing two vignettes, drawn from a doctoral study in Sweden, the two approaches are discussed in relation to different consequences. The conclusion opens up for a discussion concerning the role of the child and the teacher, but also a discussion with a democracy aspect concerning education based on predetermined goals and consensus or based on inclusion and diversity.

Rethinking and mapping influence in Early Childhood Education

This presentation puts theoretical concepts of Gilles Deleuze and Felix Guattari to work with data material focusing children´s everyday actions in a Swedish preschool. The aim is to rethink influence as something entangled in intra-actions between human and more-than-human agents where influence is immanent in every child-world relation. Influence in ECE has often been connected to children´s rights and the integration of children’s voices in decision-making and democratic processes, which focus on children as individual subjects with agency to participate. This perspective of influence is linked to a humanist, individualistic and emancipatory discourse where children are seen as citizen becomings. By challenging this dominant discourses and the dualism between adults-children and subject-world, this study opens for an immanent conceptualizing and practicing of influence in ECE. The study contains data from video recordings and field notes at one Swedish preschool. Ethical considerations have been made both before, during and after the empirical fieldwork by paying attention to the participant´s reactions, both verbal and bodily. In an attempt to unpack and rethink influence, the presentation includes an excerpt of a child-world event where agents as sound, light, height and resistance intra-act with children and matter. A first result reveals these child-world assemblages as de-territorialisations of sense and place, where influence is floating in the relations in-between the children and the world. The study problematizes the implications of an increased individualistic focus concerning children's participation and influence in ECE.

Keywords: immanence, influence, matter, Early Childhood Education, Deleuze & Guattari.

Syftet med artikeln är att diskutera olika dilemman gällande perspektiv på samhälle, utbildning och lärande. Fokus riktas dels mot den nyliberala förändring som präglar samhälle och utbildning idag där konsekvenser rörande kunskap, ekonomiskt kalkylerande, marknadisering, standardisering och individualisering diskuteras. Vidare lyfts alternativa sätt att se på utbildning in i diskussionen där mer pluralistiska värden och individers olikheter står i fokus. Artikeln avser att synliggöra olika effekter av organiseringen av utbildning utifrån både ett konsensus- och ett konfliktperspektiv där en nyliberal konsensusidé ställs i relation till Chantal Mouffes demokratiperspektiv som berör reella alternativ och agonistisk konflikt. Diskussionen leder fram till konstaterandet att ett konsensusinriktat perspektiv på lärande och utbildning utgår från att kunskap och individer kan kontrolleras och förutbestämmas vilket reproducerar ett rätt sätt och en sanning. Ett sådant synsätt kan få effekten att andra alternativa sätt att organisera utbildning och lärande på kommer i skymundan. I ett konfliktperspektiv synliggörs istället hur en inkludering av individers olikheter skulle kunna utgöra själva drivkraften och därmed bli en förutsättning för lärande och utbildning.